En som kan en hel del om fjärilar är forskaren Bo Söderström som fotograferat och beskrivit alla Sveriges dagfjärilar i boken ”Svenska fjärilar”.
– Jag blir lika glad varje år när jag ser den första citron- eller nässelfjärilen. Mycket av min fascination beror nog på deras skönhet, men när jag lärde mig mer om deras ekologi blev deras liv minst lika spännande, säger han.
Fjärilarnas beteende har faktiskt förändrats den senaste tiden.
– De påverkas kraftigt av klimatförändringarna, säger Bo Söderström.
Vissa fjärilar, som likt flyttfåglar tillbringar vintern i varmare länder, har börjat stanna kvar i Sverige i stället. Och de som övervintrar vaknar ur sin dvala tidigare. En risk med att vakna för tidigt är att det inte finns tillräckligt med utslagna blommor, vilket kan innebära svält.
– Flera nya arter har också tillkommit under senare år, främst öster- och söderifrån. En av dem är videfuks som i dag är vanlig i sydöstra Sverige. För tio år sedan fanns den inte alls i vårt land.
Något annat som har påverkat fjärilarna mycket är det förändrade jordbruket. Våra ängsmarker, som förr betades av boskap och slogs med liar, har vuxit igen. Där fanns många värdväxter som olika fjärilar kunde lägga sina ägg på.
Dagfjärilarna i våra trädgårdar är däremot inte hotade. I en vanlig villaträdgård med många nektarväxter kan förvånansvärt många arter ses, kanske upp till 25. Men endast några få av dem är vanliga, som nässelfjäril, påfågelöga, citronfjäril och en handfull till.
Med sina långa sugsnablar kan fjärilarna söka nektar från de flesta växtarter, men vissa fjärilsväxter är särskilt rika på nektar och drar till sig extra många.
Om man vill hjälpa fjärilarna är det ännu viktigare att ha brakved, nässlor, vinbär och humle i trädgården.
– Att plantera sådana värdväxter kan verkligen göra skillnad. Jag har till exempel nässlor i en odlingslåda. Det är jättekul för barnen att titta på när nässelfjärilarna växer där under sommaren, säger Bo Söderström.
Dagfjärilarnas skönhet är fascinerande att studera på närmare håll.
– Skaffa en fälthandbok, en digitalkamera, kanske en håv och en tom honungsburk – för att titta närmare på insekten utan att skada vingarna – så har du allt du behöver, säger han.
Det finns tillräckligt många arter i Sverige, omkring 110, för att man ska ha att göra ett tag. Börja med att lära dig om de du har i din egen trädgård och ge dig sedan ut på vidare fjärilsäventyr. (TT)