Tekniken upprÀttar en digital brygga mellan Gert-Jans hjÀrna och ryggmÀrg och ÄterupprÀttar kontakten mellan dem. Den bygger pÄ att ett implantat pÄ hjÀrnans yta lÀser av hjÀrnaktiviteten och skickar signaler till en dator som han bÀr i en ryggsÀck.
I datorn översÀtts signalerna till elektriska impulser med hjÀlp av artificiell intelligens och skickas sedan vidare till ett andra implantat i ryggmÀrgen som i sin tur aktiverar musklerna.
Tack vare tekniken kan Gert-Jan, om Àn begrÀnsat, nu stÄ utan att anvÀnda hÀnderna som stöd i nÄgra minuter och gÄ minst 100 meter. Han kan dessutom gÄ i trappor och pÄ andra varierande underlag.
ââDet mest överraskande tror jag hĂ€nde efter tvĂ„ dagar, inom fem minuter kunde jag kontrollera mina höfter, sade han pĂ„ en presstrĂ€ff nĂ€r studien, som har publicerats i tidskriften Nature, presenterades i veckan.
Helt ny teknik
Mikael Svensson, professor i neurokirurgi vid Karolinska institutet i Solna, förklarar att liknande teknik finns sedan tidigare, men att digitalt omvandla hjÀrnaktivitet, det vill sÀga det man tÀnker, till funktionella elektriska impulser och direkt överföra dem trÄdlöst till ryggmÀrgen Àr helt nytt.
ââDet handlar inte om att laga ryggmĂ€rgen, utan om att aktivera musklerna frĂ„n hjĂ€rnan med hjĂ€lp av patientens tankar, sĂ€ger han.
Han betonar samtidigt att patienten bara hade en partiell skada pÄ ryggmÀrgen, vilket gör att det svÄrt att avgöra hur stor rörelseförmÄga han hade innan studien inleddes.
ââDet hade varit Ă€n mer övertygande om det hade varit en patient som hade en komplett skada, sĂ€ger han.
âIntressant framtidâ
Men icke desto mindre Àr tekniken intressant, anser han, sÀrskilt om utrustningen som den krÀver i framtiden gÄr att göra mer förenlig med vardagslivet.
ââOm det fungerar i större skala och om man kan göra den hĂ€r utrustningen mindre, sĂ„ kan det hĂ€r absolut ha en vĂ€ldigt intressant framtid.