Skolverket: För mÄnga elever vill bli sÀljare

Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för mĂ„nga vill bli sĂ€ljare och för fĂ„ siktar mot jobb inom vĂ„rden, enligt Skolverket.

VÄrden skriker efter arbetskraft, men vÄrdprogrammet vÀxer inte som det ska. Arkivbild.

VÄrden skriker efter arbetskraft, men vÄrdprogrammet vÀxer inte som det ska. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Utbildning2025-03-15 14:36

Generellt Àr tonÄringar mycket mer benÀgna att vÀlja ett högskoleförberedande program Àn ett yrkesprogram. Detta lÀsÄr Àr inget undantag.

ÄndĂ„ syns en liten förĂ€ndring i Skolverkets statistik: För andra Ă„ret i rad har förstaĂ„rseleverna pĂ„ yrkesprogrammen blivit nĂ„got fler.

Totalt sett, med alla tre Ärskullar, vÀxer yrkesprogrammen med 3 procent medan de högskoleförberedande ökar med knappt en halv procent.

Hotell hellre Àn vÄrd

Men trots att yrkesprogrammen vÀxer skulle elevfördelningen pÄ utbildningarna behöva balanseras om utifrÄn arbetsmarknadens behov. Skolverket ger nÄgra exempel:

Bygg och anlÀggning behöver vÀxa, men i stÀllet har programmet 10 procent fÀrre förstaÄrselever jÀmfört med föregÄende Är. VÄrd och omsorg behöver ocksÄ vÀxa, men har en knappt mÀrkbar ökning nybörjarelever.

Programmet FörsÀljning och service skulle behöva krympa, men vÀxer med 12 procent och hotell och turism borde ligga kvar pÄ nuvarande nivÄ men vÀxer men hela 17 procent.

– Det Ă€r ju positivt att fler elever fĂ„r upp ögonen för yrkesprogrammen, men inflödet gĂ„r inte riktigt i rĂ€tt riktning, sĂ€ger Anders HĂ„kansson, enhetschef pĂ„ Skolverket.

Annan planering

FrÄn och med i Är mÄste kommunerna planera utbudet av program mer utifrÄn arbetsmarknadens behov, enligt en ny bestÀmmelse i skollagen.

Med andra ord: gymnasieskolan ska utbilda fler till vÄrden och industrin och fÀrre till frisör eller samhÀllsvetare. Allt vÀnds inte upp och ned pÄ en gÄng, Àr kanske bÀst att tillÀgga.

– Detta kommer pĂ„gĂ„ under vĂ€ldigt lĂ„ng tid och i ganska lĂ„ngsam takt. Det Ă€r ju ett samspel mellan vad eleverna vĂ€ljer och hur mĂ„nga platser som görs tillgĂ€ngliga pĂ„ de olika utbildningarna, sĂ€ger Anders HĂ„kansson.

Det största orosmolnet Àr inte den aktuella fördelningen mellan olika program. Anders HÄkansson nÀmner som exempel att vÄrd- och omsorgsprogrammet visserligen har svÄrt att locka 16-Äringar, men Àr desto mer eftersökt pÄ komvux.

Det han ser som mest oroande Ă€r i stĂ€llet att antalet elever som inte blev behöriga till ett nationellt program har ökat. Detta lĂ€sĂ„r studerar drygt 37 000 elever pĂ„ ett introduktionsprogram, en ökning med 2 procent sedan förra lĂ€sĂ„ret. Det Ă€r första gĂ„ngen pĂ„ Ă„tta Ă„r det sker en ökning.

Fakta: Gymnasieprogrammen i siffror

Gymnasieskolan har totalt 372 000 elever detta lĂ€sĂ„r.

Av dessa gĂ„r 335 000 pĂ„ ett nationellt program: 67 procent ett högskoleförberedande program och 33 procent ett yrkesprogram.

De största nationella programmen Ă€r högskoleförberedande. Allra störst Ă€r samhĂ€llsvetenskap, men nĂ€rmare 66 000 elever detta lĂ€sĂ„r. TvĂ„an ekonomiprogrammet har nĂ€rmare 63 000 elever.

Det största yrkesprogrammet Ă€r el och energi med nĂ€stan 17 000 elever, följt av bygg och anlĂ€ggning med drygt 13 000.

Utöver elever pĂ„ nationella program finns drygt 37 000 elever pĂ„ ett introduktionsprogram. Dit hĂ€nvisas elever som inte klarade behörighetskraven till ett nationellt program.

KĂ€lla: Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!