IEA Àr den internationella forskarorganisation som precis slÀppt resultaten frÄn Icils, en mÀtning av Ättondeklassares digitala kompetens. Det svenska resultatet visade att fyra av tio elever inte nÄr upp till en grundlÀggande nivÄ.
ââDet Ă€r för hög andel, ett resultat man inte kan vara nöjd med, konstaterar Dirk Hastedt frĂ„n kontoret i Amsterdam.
Inte för svÄrt
Men Sverige Ă€r inte sĂ€mst. Internationellt Ă€r det fem av tio elever som har svag eller mycket svag it-kompetens. Dirk Hastedt har fĂ„tt frĂ„gan om testet varit för svĂ„rt. Hans svar Ă€r nej, och visar en av de svĂ„rare uppgifterna â en annons om en varas förtrĂ€fflighet, med hĂ€nvisning till en marknadsavdelning. Endast 16 procent av alla elever, 27 procent av de svenska, kunde motivera varför informationen mĂ„ste tas med en nypa salt.
ââDet Ă€r fullt rimligt att elever i Ă„ttonde klass kan sĂ„lla fram trovĂ€rdig information pĂ„ nĂ€tet. Den tiden Ă€r förbi nĂ€r lĂ€raren skickade eleverna till biblioteket och bad dem söka information i ett uppslagsverk, sĂ€ger Dirk Hastedt.
Fördelar med prov
IEA-chefen hoppas ocksÄ att myten om att it-generationen automatiskt blir it-kompetent bara för att de tillbringar mycket tid med digitala verktyg dör.
ââMin uppfattning Ă€r att eleverna mĂ„ste fĂ„ mer undervisning i dator- och informationskunskap. Digital kompetens nĂ€mns i lĂ€roplaner, men det Ă€r mycket sĂ€llsynt med tester eller prov. Och frĂ„nvaron av prov kan vara en delförklaring till de svaga resultaten. För lĂ€rare, de lĂ€r ut det som ska testas. Och eleverna, de lĂ€r sig sĂ„dant de vet kommer pĂ„ ett prov, sĂ€ger Dirk Hastedt.