Studien kallas Piaac (Program for the International Assessment of Adult Competences) och mäter läsförmåga, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga.
Precis som med elevstudien Pisa är det den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ansvarar för Piaac internationellt. För den svenska delen ansvarar SCB.
Enda i sitt slag
Piaac är unik, eftersom det är den enda internationella mätningen av färdigheter bland vuxna. Men dagens Piaac-rapport blir dubbelt intressant. Förutom att olika länders resultat går att jämföra blir det också möjligt att se hur kompetensnivån bland svenskarna förändrats på tio år.
– Redan 2012 använde man internet och kommunikationsteknologi i stor utsträckning. Men tekniken har utvecklats ytterligare och de färdigheter som behövs har också förändrats. Frågorna har anpassats efter hur det ser ut i dag, säger Lotta Larsson, SCB:s projektledare för Piaac.
När Piaac genomfördes första gången, 2012, gick det riktigt bra. Sverige låg över snittet på samtliga tre områden, alltså läsning, räkning och problemlösning. Det var bara tre andra länder som klarade detta: Finland, Nederländerna och Norge.
Störst gap
Men det svenska resultatet visade också på stora gap. Sverige hörde till de länder som hade störst poängskillnader mellan låg- och högpresterande. Skillnaderna beror främst på utbildningsnivå och födelseland. Sverige hade då en av de högsta andelarna utrikes födda bland de länder som deltog. SCB konstaterade att nyanlända av naturliga orsaker har svårare att genomföra ett prov på svenska, men att även personer som bott länge i Sverige kan ha språkproblem.
Mot den bakgrunden har det också kommit signaler om att det kanske inte går fullt lika bra i den nu aktuella Piaac. Forskare och experter har pekat på att andelen utrikes födda ökat kraftigt i Sverige sedan den första mätningen, vilket sannolikt skulle ge negativt utslag i resultatet. Besked om hur det gått kommer klockan 11, då både OECD:s och SCB:s rapporter släpps.