En trappa ned i Norbergs kommunkontor har tvÄ sammantrÀdesrum omvandlats till klassrum. MedelÄldern i den strama granitbyggnaden har sÀnkts rejÀlt, för i klassrummen undervisas omkring 25 barn i Äldrarna 6-15 Är. Barn som flytt Ukraina och ska slussas in i svensk skola.
Just den hÀr dagen kÀmpar eleverna i mellan- och högstadieÄlder med de svenska orden för olika kroppsdelar. Singular och plural. Uttal. Stavning. Det Àr mycket som ska falla pÄ plats, koncentrationen Àr pÄtaglig och lÀrarduon Kerstin Nordlund och Melsi Bagakashvili lotsar respektive översÀtter.
ââVi har en, men kon har fyraâŠ? frĂ„gar Kerstin Nordlund.
ââ... magar? svarar en av eleverna.
ââJa! Magar! DĂ€r har du det!
Varför kon har fyra magar utreds inte just dÄ, men Kerstin Nordlund konstaterar att gruppen ofta kommer in pÄ sidospÄr.
ââBarnen behöver mycket, och vi försöker ge dem en bred orientering - som vart man ringer om man hamnar i en nödsituation, var man fĂ„r cykla, hur kungen och drottningen ser ut och vem som givit namn till "torsdag".
Pratar kÀnslor
I rummet intill huserar eleverna i lÄgstadieÄlder. De ska strax ha matematik men först pratar de kÀnslor med lÀraren Nataliya Melnyshyna. Barnen berÀttar pÄ ukrainska, hon lyssnar och bekrÀftar, smyger in de svenska orden. "Glad" Äterkommer flera gÄnger, det Àr sÄ barnen kÀnner nÀr de kommer till skolan, trÀffar vÀnnerna.
ââBarnen kĂ€nde ju inte varandra sedan tidigare, men de har funnit varandra hĂ€r. Jag tror att skolan Ă€r en stor trygghet för dem, sĂ€ger Nataliya Melnyshyna som har en ukrainsk lĂ€rarutbildning och Ă€r bosatt i Sverige sedan elva Ă„r.
Undervisningen för de ukrainska eleverna drog igÄng efter pÄsklovet, alltsÄ tvÄ mÄnader efter Rysslands invasion. Samtliga barn flydde - med sina anhöriga - i krigets inledande skede.
ââEn del har hört ljuden av bombningar och sett stridsfordon. En del har ocksĂ„ suttit i skyddsrum, berĂ€ttar Melsi Bagakashvili.
Trots barnens erfarenheter, och trots att barnens nya skola i Norberg inrÀttades pÄ ett minimum av tid, Àr hon och kollegorna överens om att allt fallit vÀl pÄ plats. Arbetslaget Àr samspelt och barnen verkar ha landat i sin nya vardag.
ââVi har gjort framsteg och vi tycker att barnen mĂ„r bĂ€ttre nu. Det har varit en kĂ€nslomĂ€ssig process och en utbildningsprocess, sĂ€ger Melsi Bagakashvili och konstaterar att hon kĂ€nner sig som en extraförĂ€lder för barnen.
Ryska och engelska
Hennes roll Àr att tolka frÄn svenska till ryska, vilket fungerar vÀl - flertalet barn Àr rysktalande dÄ de kommer frÄn östra Ukraina dÀr ryskan har en stark stÀllning. De barn som talar ukrainska förstÄr ryska mycket bra.
Ăven engelska fungerar som en sprĂ„kbrygga för de Ă€ldre eleverna. Finner de inte ordet pĂ„ svenska kan de uttrycka sig pĂ„ engelska. Och med engelskundervisningen i Ukraina har de ocksĂ„ lĂ€rt sig det latinska alfabetet.
ââI min grupp mĂ„ste vi börja frĂ„n början - de som Ă€r sex Ă„r gamla kan ju inte sĂ„ mycket, sĂ„ resan blir lĂ€ngre, sĂ€ger Nataliya Melnyshyna.
Kommer - och flyttar
Att de ukrainska grundskolebarnen placerades i kommunhuset har tvÄ förklaringar. Det kom fler barn Àn vad som var aviserat och i skolan var man redan trÄngbodda. Men skolledningen ville ocksÄ skapa lite arbetsro för alla elever, förklarar skolchef Ingrid Nord.
ââVi har sedan tidigare ett stort mottagande i Norberg, med 300 platser för asylsökande. Det Ă€r en rotation pĂ„ barnen i den gruppen, tyvĂ€rr. De kommer, fĂ„r stanna ett tag och sĂ„ flyttar Migrationsverket dem nĂ„gon annanstans. Det blir in- och utflytt i klasserna, vilket pĂ„verkar alla, sĂ€ger hon.
De nyanlÀnda elever som stannar i Norberg en tid kan redan en del svenska och kan dÀrför placeras i vanliga klasser. Men de ukrainska barnen skulle ju börja frÄn noll, sÄ lösningen fick bli egna lokaler och egna lÀrare. Lunchen och lunchrasten Àr dock förlagd till nÀrliggande KÀllskolan, en F-3-skola, dÀr Ätminstone de yngre eleverna kan hitta nya vÀnner.
Precis som mÄnga andra kommuner blev Norberg varse att det Àr svÄrt att rekrytera personal som behÀrskar ukrainska eller ryska.
ââVi hade en evinnerlig tur, konstaterar Ingrid Nord.
TvÄ NorbergspensionÀrer, varav en med lÀrarbakgrund, kompletterar arbetslaget halva veckan var.
ââVi Ă€r vĂ€ldigt tacksamma för att de stĂ€ller upp. Det var likadant 2015, dĂ„ det kom sĂ„ mĂ„nga nyanlĂ€nda pĂ„ en gĂ„ng. Ăven dĂ„ kunde vi knyta upp pensionerade lĂ€rare. Det Ă€r en fördel med den lilla kommunen - det finns ett stort engagemang och folk kĂ€nner varandra, sĂ€ger Ingrid Nord.
Höst med frÄgetecken
Skolchefen tycker, precis som lÀrarna, att man lyckats vÀl utifrÄn förutsÀttningarna. Barnen har fÄtt en sprÄklig grund som de förhoppningsvis kan bygga vidare pÄ under sommaren.
Men hur det blir till hösten kan ingen svara pÄ. Ett antal ukrainska familjer ska erbjudas plats i andra kommuner, nÄgot Norberg inte styr över.
ââBarnen vet att det kan hĂ€nda att de blir flyttade, men nĂ€r och vart vet de inte, sĂ€ger Nataliya Melnyshyna.
ââOron har spritts, och det har vi ocksĂ„ mĂ€rkt, sĂ€ger Kerstin Nordlund.
För en tillfÀllig besökare mÀrks inte oron, de yngre barnen tycks ha fullt upp med nuet. à ttaÄriga Angelina Slutska gör klart att hon vill lÀra sig mÄnga ord pÄ svenska sÄ att hon kan prata med de svenska barnen. Lillasyster Evangelina, sex Är, studsar i stolen nÀr hon berÀttar att hon hÄller pÄ att lÀra sig Äka skateboard.
Syskonen Sofia och Dennis Bulich, 14 respektive 15 Är, sÀger att de mÄr "som vanligt".
ââMen, fortsĂ€tter Dennis, Migrationsverket har sagt att vi mĂ„ste lĂ€mna Norberg och att vĂ„r mamma bör hitta ett jobb. Det gör oss lite ledsna att vi mĂ„ste flytta, vi kĂ€nner oss trygga hĂ€r i Norberg.
Familjetrion - pappan Àr kvar i Zjytomyr - har fÄtt vÀnner i Norberg och syskonen lÀgger kraft pÄ att komma in i svenska sprÄket. BÄdas dröm Àr att studera vidare men de Àr vÀl medvetna om att alla skolor i hemlandet Àr stÀngda.
ââMin dröm var att studera pĂ„ universitet och sedan arbeta utomlands, kanske i Tyskland eller Sverige. Jag kunde inte förestĂ€lla mig att jag skulle komma till Sverige som flykting, sĂ€ger Dennis.
PÄ frÄgan vad de ska göra i sommar blir svaret:
ââVi ska fortsĂ€tta studera svenska, hemma. Och sĂ„ ska vi hjĂ€lpa vĂ„r mamma att hitta ett jobb.