Hultqvist: Rusta inte ned igen

Regeringens försvarsproposition för 2021-2025 lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar till 2030.

Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025.

– Det är en signal till svenska folket, en signal till våra partners och till närområdet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Målet är att Sverige ska kunna klara sig i kris och krig i tre månader, tills internationell hjälp kommer.

När det målet är nått kan dock inte Hultqvist bedöma.

– Hur länge man klarar en kris- eller konfliktsituation beror alldeles på vilken typ av situation vi talar om, säger han.

"Rusta inte ned"

Försvarsministern anser att Sveriges nedrustning som inleddes runt 2000-talet och bröts 2015 gick för långt och var ett misstag. Han varnar framtida politiker för att begå samma misstag igen och betonar att det tar lång tid att åter bygga upp militär kapacitet.

– Om den säkerhetspolitiska solen börjar skina lite mer och klimatet blir lite bättre. Rusta då inte ned! säger Hultqvist.

Försvarspropositionen innebär att Försvarsmaktens krigsorganisation ska växa från dagens 60 000 till 90 000 befattningar 2030. Där ingår civilanställda och hemvärn.

Flera nedlagda regementen återinrättas för att utbilda fler soldater. Antalet värnpliktiga som ska göra lumpen ökar till 8 000 årligen från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

Armén i centrum

Tonvikten på försvarets förstärkning ligger på armén.

Armén förstärks med en tredje mekaniserad brigad i Skåne. En brigad består av cirka 5000 soldater. Dessutom tillkommer en reducerad, motoriserad brigad, det vill säga utan stridsvagnar, som ska försvara Stockholm.

Armén kommer att finnas i flera delar av Sverige än i dag, vilket gör att den snabbare ska kunna sättas in vid ett angrepp. Ett mål är att samtliga förband ska kunna lösa sina krigsuppgifter inom en vecka efter beslut om höjd beredskap och allmän mobilisering.

I västra Svealand och i Västernorrland/Jämtland ska fyra lokalförsvarskyttebataljoner sättas upp. De består av omkring 800 man vardera. De ska säkra transporter från Norge så att militärt stöd från utlandet kan komma fram.

Fler kanoner

På Gotland fortsätter den militära närvaron att växa. Där ska kärnan vara en förstärkt mekaniserad bataljon.

Regeringen har förhandlat fram försvarspropositionen med Centern och Liberalerna. Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tycker att det är bra upprustningens tyngdpunkt ligger på armén

Han påpekar att stormakter gärna slåss i luften och till sjöss, men vill undvika markstrider.

– Därför är arméstridskrafter den mest krigsavhållande komponenten i varje försvar, säger Widman.

Armébrigaderna ska få ett upprustat artilleri som stöd.

– Vi går nu från 24 fälthaubitsar till 72. Det innebär fortfarande att vi har fler stridsflygplan än kanoner, men balansen håller på att återupprättas, säger Widman.

Blir nöjd?

I diskussioner inför propositionen har Försvarsmakten slagit vakt om satsningar på flyg och marin.

Widman tror att Försvarsmakten ändå är nöjd.

– Även om det finns en betoning på armén så behålls ändå balansen mellan våra olika vapengrenar, säger han.

I marinens krigsorganisation utökas antalet ubåtar från fyra till fem. Dagens sju korvetter behålls, men två modifieras 2021-2025 och två byts ut under perioden 2026-2030. Fartyg uppgraderas också med robotluftvärn.

– Det är mycket viktigt och något vi saknat under hela tiden vi haft korvetter, säger försvarsminister Hultqvist.

Korvetterna får också nya sjömålsrobotar. Västkusten ska få en egen amfibiebataljon för sitt försvar.

– Göteborg har Nordens största hamn och är ett väldigt strategiskt område, säger Hultqvist.

Han tillägger att hamnen är viktig för Sveriges möjlighet att ta emot internationellt stöd.

Mål på distans

Flyget kommer att ha 80-100 stridsflygplan i framtiden, både av den gamla modellen C/D och 60 av den nya modellen E.

Ytterligare jaktrobotar och nya sensorer ska anskaffas. Plan ska också kunna utrustas med långdistansrobotar för markmål. Det höjer, enligt Hultqvist, tröskeln rejält för den som funderar på att anfalla Sverige. Sådana långdistansvapen ger möjlighet att slå till mot baser i Ryssland, men Hultqvist vill inte spekulera i hur de kan komma att användas.

Propositionen bygger på försvarsberedningens förslag från 2019. De hittills anslagna pengarna räcker dock inte för att genomföra alla de förslagen. Därför måste till exempel vissa satsningar på stödförband till stridande förband skjutas upp, vilket Försvarsmakten tidigare varnat för.