Även OECD får kritik för Pisaslarv

I torsdags släppte Riksrevisionen en kritisk rapport om att Skolverket och regeringen var för passiva när det visade sig att skolorna exkluderat alltför hög andel elever i den svenska Pisamätningen. Det kan därför misstänkas att det hyfsade svenska resultatet inte hade blivit fullt lika bra om urvalet varit mer representativt.

Skolverket och regeringen hänvisade till huvudansvariga OECD, en samarbetsorganisation som i huvudsak består av rika länder i västvärlden. I den mån OECD-expertisen stått som garant för grundlighet och korrekta slutsatser så naggas dess förtroende i kanten när även OECD får sin beskärda del av Riksrevisionens kritik.

Bakgrunden är att när den höga andelen exkluderade elever i Sverige började ifrågasättas i medier och av riksdagspolitiker vände sig regeringen till just OECD och bad om en dubbelkontroll. OECD gjorde den och gav ännu en gång Sverige ok. Men "OECD kan inte anses ha gjort en oberoende och trovärdig granskning. OECD:s slutsatser baseras på felaktiga antaganden om hur svensk skola fungerar", skriver Riksrevisionen.

– Vi är ganska kritiska till hur OECD hanterat väldigt mycket i samband med de här frågorna. Jag har blivit förvånad flera gånger över att OECD inte varit grundligare, säger revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.

Magert underlag

Hon syftar bland annat på att den särskilda nämnd i Pisaorganisationen som bedömer länder med avvikande data har lämnat väldigt kortfattade förklaringar till varför den godkänt Sveriges data. Riksrevisionen kan inte se annat än att OECD:s sakkunniga nöjt sig med Skolverkets besked från den svenska förstudien att den höga exkluderingsgraden troligen beror på den stora flyktingmottagningen.

Förstudien gjordes 2017, och då hade de svenska skolorna exkluderat nio procent av eleverna. I huvudstudien 2018 hade andelen stigit till elva procent. Trots detta godkände OECD åter Sveriges data i sin förnyade kontroll.

– Att den bedömningen görs på så magert underlag gör det ganska lätt att tro att det inte finns bättre underlag för de andra länderna, säger Sofia Sandgren Massih.

Å andra sidan var det inget annat deltagande land som hade lika hög andel exkluderade elever som Sverige 2018.

TT: Kan man lita på att Pisa ger en riktig bild av kunskapsläget i de deltagande länderna?

– Det har inte varit vår fråga att besvara. Men det finns anledning att ifrågasätta hur noggranna OECD är i sina ställningstaganden. Och det är en tydlig kritik från vår sida att regeringen bad just OECD göra en förnyad kontroll. Det finns inte särskilt höga incitament för OECD att helt plötsligt ändra sig – "hoppsan, vi hade visst fel", säger Sofia Sandgren Massih.

"Förvånansvärt lite"

Enligt henne har OECD hittills reagerat "förvånansvärt lite" på Riksrevisionens kritik. Men i rapporten framgår att OECD faktiskt ändrat en sak: De har gjort om sina beräkningar utifrån att en elev endast får gå i förberedelseklass i två år, och inte två och ett halvt år som de tidigare felaktigt räknat med.

Med denna revidering krympte antalet elever som potentiellt kunde undantas på grund av bristande svenskkunskaper ganska väsentligt. Men OECD vidhöll ändå att de höga exkluderingstalen kunde förklaras med ett ökat antal nyanlända.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen vidare att varken Skolverket eller regeringen reagerat på OECD:s miss.

TT har sökt OECD:s Pisaansvarige Andreas Schleicher men utan svar.

Till Skolvärlden säger han dock att han står fast vid att Sveriges elevurval hölls inom ramarna och att Sveriges Pisaresultat 2018 är trovärdigt.

– Den här frågan har varit med oss länge och vi har undersökt den väldigt noggrant. Jag kan inte se vad Sverige kunde ha gjort annorlunda, och jag kan inte heller se att det skulle påverka resultaten signifikant, säger han.