Den Àn i dag pÄgÄende LVU-kampanjen gÄr ut pÄ att svenska staten mer eller mindre godtyckligt stjÀl barn frÄn frÀmst muslimska förÀldrar. Kampanjen drog igÄng sommaren 2021 och fick upp farten rejÀlt i början av 2022 dÄ den plockades upp av utlÀndska aktörer med mÄnga följare i sociala medier.
Men misstron mot staten i allmÀnhet och socialtjÀnsten i synnerhet bland vissa invÄnare Àr inget nytt fenomen, konstaterar Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp, forskare pÄ Försvarshögskolan som kartlagt LVU-kampanjens uppkomst och utveckling i en ny rapport.
"Den svenska proteströrelsen uppstod inte ur ett vakuum, utan baseras pÄ en kÀnsloladdad frÄga och oro som funnits under en lÀngre tid", sÀger Linda Ahlerup, analytiker pÄ Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.
Redan 2010 spreds uppgifter om att socialtjÀnsten kidnappar muslimska barn och utnyttjar dem sexuellt.
Allvarliga konsekvenser
Rapporten, som tagits fram pÄ uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar, redogör för kampanjens spridning i Sverige och internationellt. Kampanjen, konstaterar man, Àr snarare en rad parallella kampanjer som drivs av aktörer i och utanför Sverige och kretsar kring samma frÄga.
DÀr finns upprörda förÀldrar vars barn blivit omhÀndertagna av socialtjÀnsten, men ocksÄ islamistiska influerare som utnyttjar situationen till att sprida konspirationsteorier om ett svenskt korstÄg mot islam. Bland annat pÄstÄs att muslimska barn tvÄngssekulariseras, tvingas Àta flÀskkött och vÄldtas.
Man pekar sÀrskilt ut en egyptisk bloggare som en viktig orsak till den internationella spridningen. Mannen har bland annat intervjuat en rad personer som pÄstÄr sig ha fÄtt sina barn kidnappade och spridit stora mÀngder desinformation till sina hundratusentals prenumeranter pÄ Youtube.
Mannen uppges ocksÄ under flera Är ha spridit propaganda för terrorgrupperna al-Qaida och IS.
Tydligt avstÄnd
LVU-kampanjen bidrar till det ökade antal attentatshot som enligt SÀpo riktas mot Sverige. Men lögnerna tar sig ocksÄ uttryck i hat och hot mot enskilda socialsekreterare.
Rapportförfattarna lyfter fram att svenska muslimska civilsamhÀllesorganisationer tydligt tagit avstÄnd frÄn kampanjen.
Vidare betonas att det gjorts betydande insatser för att nÄ ut med korrekt information, bland annat av den arabisksprÄkiga nyhetskanalen Alkompis, men att motkrafterna har varit för fÄ i förhÄllande till den desinformation som spridits internationellt.
För att rÄda bot pÄ desinformationen krÀvs, tycker Ranstorp och Ahlerup, dels förebyggande ÄtgÀrder riktade mot just desinformation, men ocksÄ förtroendeskapande insatser genom direkt kontakt mellan invÄnare och de myndigheter de hyser en misstro gentemot.