Skola ska larma polis om barn i riskzon

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter och brottsbekämpande myndigheter är en viktig del i regeringens strategi mot brottsligheten.

– Betydelsen av att kunna dela information är helt avgörande, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringens utredare, kammarrättspresident Stefan Holgersson, har därför nu lagt fram en rad förslag. De innebär sammantaget en ny huvudregel i svensk sekretesslagstiftning om att uppgifter som är viktiga för brottsbekämpningen ska lämnas ut.

Bland annat föreslås en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Uppgiftsskyldigheten ska bryta sekretess och eventuell tystnadsplikt.

Eget initiativ

Lagen innebär till exempel en skyldighet för alla myndigheter, kommuner och regioner, samt viss enskild verksamhet som friskolor, att lämna ut kontaktuppgifter för att polisen ska kunna identifiera och lokalisera personer.

– Sådana uppgifter ska i princip alltid lämnas ut, oavsett om de är sekretessbelagda eller inte, säger Holgersson.

Lagen innebär också en generell skyldighet för 21 statliga myndigheter att både på eget initiativ och på begäran lämna ut andra uppgifter av betydelse för brottsbekämpningen.

En motsvarande skyldighet föreslås även för kommuner och regioner, undantaget socialtjänst och hälsovård.

Utredningen konstaterar att socialtjänsten redan har relativt stora möjligheter att lämna ut uppgifter om bland annat unga som riskerar att hamna i kriminalitet, men möjligheten används inte så ofta. Därför föreslås ändringar som förenklar tillämpningen. Socialsekreterare ska lämna ut information även i underrättelsesyfte för personer under 21 år.

Dessutom föreslår utredningen att tröskeln sänks för när uppgifter om begångna brott ska lämnas ut, från brott med minimistraff på ett år till brott med ett minimistraff på sex månader.

Även en möjlighet för Säpo föreslås om att begära ut uppgifter från socialtjänsten och vården för att förebygga, förhindra eller upptäcka terrorbrott.

Info om patient

Enligt Holgersson innebär utredningens förslag även ökade möjligheter för polis att begära information från vården, till exempel om en misstänkt gängkriminell skottskadats och vårdas på akuten.

– Vi har haft polisexpertis i utredningen som säger att det kan vara jättesvårt för polisen att få ut information från akutmottagningar kring personer som vårdas för skador som uppenbarligen inte tillkommit på naturligt sätt så att säga, säger han.

För skolor, inklusive friskolor, innebär förslaget bland annat att rektorer ska vara skyldiga att lämna uppgifter till polisen som kan ha betydelse för brottsbekämpningen om inte "övervägande skäl talar mot".

Det innebär att rektorn ska slå larm om skolan ser att en elev är på väg in i kriminalitet.

Vision ser risker

Utredningen förslår att lagändringarna träder kraft 1 januari 2025.

– Det är verkligen vår intention att förverkliga det här, säger Gunnar Strömmer.

Justitiedepartementet ska nu skicka förslagen på remiss.

Fackförbundet Vision ser vissa risker med förslaget. Särskilt vad gäller socialtjänst och sjukvården.

Det är "viktigt att det inte skadar de förtroendefulla relationer som krävs för att kunna arbeta med tidiga och förebyggande insatser gentemot barn, unga och deras familjer", kommenterar Sara Gustavsson Roxell, chef för politik och påverkan i Vision i ett pressmeddelande.