Överenskommelsen har drivits fram av Rysslands invasion av Ukraina.
– Det här är en jättestark signal till omvärlden, att alla partier står bakom. Det uppskattar jag, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Uppgörelsen gör det möjligt att snabbt beställa olika slags ammunition, fortsätta att utveckla satsningen på Gotland och stärka uthålligheten i Försvarsmakten, framhåller han.
Stärkt Gotlandsförsvar
Samtliga riksdagspartier står nu bakom en kraftig upprustning av försvaret, en unik händelse.
– Det är viktigt för oss med ett starkt försvar. Det gör att vi kan fortsätta vara alliansfria, säger Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson.
Moderaternas Pål Jonson är också nöjd.
– Regeringen var villig att komma oss till mötes med substantiella bidrag till att stärka både det militära och civila försvaret samt cyberförsvaret, säger han.
Försvarsmakten får nu höjda anslag redan i år med drygt två miljarder.
Dessutom utökas anslagskrediterna, det vill säga möjligheten att använda en större del av framtida anslag tidigare.
Pengarna ska användas för att köpa in materiel som snabbt kan stärka det militära försvaret, förutom ammunition av olika slag, även drivmedel, livsmedel och reservdelar. Men det kan också handla om att anställa personal och köpa fordon.
Cyberförsvaret kan också stärkas.
Upp till 30 miljarder
Försvarsmakten får klartecken att lägga beställningar på 31 miljarder kronor på försvarsmateriel fram till 2030, som kanske först levereras om flera år.
På önskelistan finns sådant som tar längre tid att införskaffa, till exempel luftvärnsrobotar, jaktrobotar, ett förstärkt kustrobotförsvar och fler bandvagnar.
Beställningar ska betalas med höjda anslag åren som kommer. Förhandlingar om försvarsanslagen framöver tar nu vid.
Målet är att försvarsbudgeten ska växa till två procent av bruttonationalprodukten (BNP). Något årtal är inte satt.
– Det blir vårt vallöfte att målet ska nås till 2025, säger Pål Jonson (M) och Centerpartiet och Kristdemokraterna siktar på samma år.
Försvarsmakten får i uppdrag att ta fram en trappa för vägen upp till 2 procent från dagens nivå, en trappa som blir brantare ju tidigare procentmålet ska vara nått.
Pris att betala
Liberalernas Allan Widman summerar de totala påslagen i den nu aktuella överenskommelsen till 36 miljarder kronor på sikt.
– Det är det priset vi måste betala för att kunna utföra en uthållig strid, säger han.
– Det man måste förstå är att alla de här pengarna blir tillgängliga för beställningar eller verksamheter från i morgon, säger Widman.
De extra tillskotten för 2022 och bemyndigandena ska läggas fram i en extra ändringsbudget med sikte på beslut i april. I den finns även drygt 4 miljarder för att täcka fördyringar i redan beslutade anslag.
Centerns Daniel Bäckström säger att uppgörelsen handlar om "oerhört mycket pengar som ska möjliggöra en snabbare tillväxt".
Det civila försvaret får 800 miljoner kronor i höjda anslag redan i år. Pengarna ska finnas med i vårändringsbudgeten den 19 april.
– Vi har jobbat mycket för att få mer till det civila försvaret, säger Elisabeth Falkhaven (MP).
Fler skyddsrum
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lämnat en lista till regeringen över åtgärder med en prislapp på 1,8 miljarder som kan förstärka civilförsvaret redan i år.
Det handlar till exempel om att stärka räddningstjänsten och befolkningsskyddet. Pengar behövs för att ordna och hålla skyddsrum i gång, se till att varningssignaler fungerar, samt stärka skyddet för elektronisk kommunikation och post.
Högt på listan står även en informationssatsning för att höja medborgarnas beredskap, samt pengar för kommunerna att bygga upp en organisation för det civila försvaret.
På torsdagen inleder regeringen och riksdagspartierna säkerhetspolitiska överläggningar som en följd av den ryska invasionen i Ukraina. På dagordningen står bland annat vad det nya spända läget ska innebära för Sveriges internationella försvarssamarbeten, särskilt med Finland.
Överläggningarna ska vara klara senast den 31 maj
.