Att kor får beta ute under sommaren är ett lagkrav. Nu pågår långtgående diskussioner i en kommande utredning om att ta bort kravet, enligt uppgifter till Dagens Nyheter.
Uppgifterna kritiseras av forskare och veterinärer som menar att kossorna mår bra av att gå ut. Betet är framför allt viktigt för kornas hälsa men spelar även stor roll för hela landskapet, anser professor Regina Lindborg som forskar om landskapsekologi vid Stockholms universitet.
Bland annat för pollinatörer som är på nedgång vilket äventyrar livsmedelsförsörjningen.
– De här betesmarkerna gynnar många insekter men även fåglar och andra djur, säger hon.
Fiender till skadedjur
Hur stora effekterna blir för naturen om beteskravet tas bort är oklart eftersom det beror på vilka marker som skulle påverkas.
Så kallade kulturella betesmarker där mjölkkor ofta går är inte lika rika på biologisk mångfald som naturbetesmarker, där det oftast går köttdjur. Men de är ändå viktiga som spridningskorridorer för olika arter – och för naturliga fiender till skadedjur vilket minskar behovet av bekämpningsmedel, enligt Lindborg.
Hon anser att arealen betesmark behöver öka med tanke på att Sverige skrivit under FN:s nya FN-ramverk om att vända den galopperande förlusten av biologisk mångfald.
– Det tror jag blir svårt att leva upp till om vi får färre betande djur.
Lindborg betonar även att betet är grundläggande i det svenska öppna landskapet.
– Det är en del av vår kulturhistoria. Om vi inte får se betande djur tror jag också att vi tappar en koppling till vår matproduktion.
Utländsk mjölk
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vill ta bort beteskravet för mjölkkor i lösdriftsstall med hänvisning till att kravet gör det dyrare att hålla kor här än i övriga Europa. Följden blir mer mjölk från andra länder i butikshyllorna, enligt ordförande Palle Borgström.
Han tror att mjölkbönderna skulle släppa ut korna även utan krav.
– Vi kan i viss mån hålla kor inne vid regn eller solsken, men mer flexibilitet behövs. Även nykalvade kor kan behöva vara inne.
Ett slopat beteskrav skulle gynna den biologiska mångfalden eftersom det skulle göra att mjölkproduktion stannar kvar i landet, resonerar Borgström.
– Inte bara naturbetesmarkerna är viktiga, mjölkgårdarnas odling av foder är också bra för mångfalden i jordarna.