Expert: FörsvÄrar Natolösning med Turkiet

Regeringen klarade misstroendeomröstningen. Men turerna kring avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh kan ha lÄst lÀget i Natoförhandlingarna med Turkiet ytterligare.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild

Foto: AP/TT

Nato2022-06-07 14:04

– Överenskommelsen med Kakabaveh gör det nog svĂ„rare för regeringen att hitta en smidig diplomatisk kompromiss med Ankara, sĂ€ger Paul Levin, förestĂ„ndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

För att sÀkra den tidigare vÀnsterpartisten Amineh Kakabavehs röst behövde regeringen föra nya samtal och bekrÀfta den överenskommelse som man slöt med henne i november i fjol. DÄ var hennes röst avgörande för att Magdalena Andersson (S) skulle bli statsminister, nu rÀddade den justitieminister Morgan Johansson (S).

KonfliktfrÄga

Samtalen ledde inte fram till nÄgra nya punkter i avtalet. Men de riktade strÄlkastarna mot kurdfrÄgan, en av de allra knivigaste nÀr Turkiet hotar med veto mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Regeringspartiet Socialdemokraterna behövde offentligt bekrÀfta vad de lovade i november. Avtalet inleds med att S lovar att fördjupa sitt samarbete med det kurdiska partiet PYD, som Turkiet ser som terrorstÀmplade PKK:s syriska gren.

– Den hĂ€r överenskommelsen nĂ€mner det politiska partiet PYD vid namn och sĂ€ger att det Ă€r en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, sĂ€ger Levin.

TT: Är det möjligt att bĂ„de hĂ„lla fast vid avtalet med Kakabaveh och göra Turkiet nöjt?

– Det Ă€r onekligen svĂ„rt. Det försvĂ„rar möjligheten att hitta en kompromisslösning, sĂ€ger Levin.

– Det finns en tydlig risk att den avvĂ€rjda regeringskrisen och det förnyade avtalet nu blir Ă€nnu mer uppmĂ€rksammat i Turkiet och dĂ€rmed bidrar till att höja det politiska tonlĂ€get mot Sverige dĂ€r.

Öppen diplomatisk strid

Levin frÄgar sig om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ens vill ha en kompromisslösning av inrikespolitiska skÀl. NÀsta Är Àr det val i Turkiet, om det inte blir nyval innan dess.

– Han Ă€r nog ganska nöjd med den hĂ€r öppna diplomatiska striden. PKK Ă€r en populĂ€r frĂ„ga och hans linje har brett politiskt stöd i Turkiet, sĂ€ger Levin.

Den svenska regeringen försöker ha diskreta, diplomatiska samtal utan insyn, men bÄde Kakabaveh och turkiska politiker har framfört sina motstridiga krav offentligt.

– Allt sker vĂ€ldigt offentligt, vilket tyder pĂ„ att det Ă€r vĂ€ldigt mycket politik inblandat frĂ„n den turkiska sidan. Det gör det svĂ„rare att hitta en lösning, det blir svĂ„ra offentliga lĂ„sningar, sĂ€ger Levin.

Sverige, Finland, och mĂ„nga Nato-lĂ€nder har haft förhoppningar om att situationen ska vara löst till Natos toppmöte hĂ„lls i Madrid den 29–30 juni.

– Det Ă€r inte omöjligt, men det har inte blivit lĂ€ttare, sĂ€ger Levin.

TT har sökt Turkiets ambassadör i Stockholm, Hakki Emre Yunt, men han avböjer att kommentera.

Fakta: Det hÀr stÄr i avtalet mellan S och Kakabaveh

Socialdemokraterna avser att fördjupa samarbetet med PYD. Amineh Kakabaveh kommer att delta i den grupp som arbetar med detta.

Stödjer SjÀlvstyret i nordöstra Syriens arbete för demokrati och respekt för mÀnskliga rÀttigheter.

Det politiska partiet PYD har en bÀrande roll i SjÀlvstyret och utgör en legitim samtalspartner.

IS grymhet och brist pÄ respekt för mÀnskliga rÀttigheter Àr vidrig och oacceptabel.

YPG/YPJ har en central roll i kampen mot IS, bland annat har gruppen tagit ett stort ansvar för att förvara IS-terroristerna.

Att frihetskÀmpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa statsaktörer som terrorister Àr oacceptabelt.

KrÀver att ledaren för det prokurdiska partiet HDP i Turkiet, Selhattin Demirtas, ska friges.

Överenskommelsen Ă€r undertecknad av S partisekreterare Tobias Baudin och Amineh Kakabaveh den 24 november 2021.


Fakta: PKK, PYD och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likstÀller YPG med PKK. SÄvÀl regeringsföretrÀdare som statligt kontrollerade medier benÀmner dem som en och samma entitet.

YPG Àr den vÀpnade grenen av PYD, som Àr det största politiska partiet bland syriska kurder.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!