Biden lovar "totalt" stöd för svensk Natoansökan

USA:s stöd för Sveriges och Finlands Natoansökningar Ă€r "helt, totalt och fullkomligt", lovar president Joe Biden i Vita huset – utan att nĂ€mna Turkiets invĂ€ndningar. Statsminister Magdalena Andersson (S) sĂ€ger att samtal pĂ„gĂ„r med Ankara för att "reda ut frĂ„getecken".

USA:s president Joe Biden och statsminister Magdalena Andersson vid presskonferensen efter mötet i Vita huset.

USA:s president Joe Biden och statsminister Magdalena Andersson vid presskonferensen efter mötet i Vita huset.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Nato2022-05-19 05:30

– Det finns ett urstarkt stöd hĂ€r i Washington för en svensk Natoansökan. Vi har haft vĂ€ldigt bra samtal hĂ€r i dag, bĂ„de i Vita huset och kongressen, konstaterar Andersson för svenska journalister utanför Kapitolium.

Bara timmar tidigare stod hon vid president Joe Biden och Finlands president Sauli Niinistös sida i Vita husets rosentrÀdgÄrd. Detta efter att ha hÄllit ett historiskt möte med anledning av de bÄda nordiska lÀndernas Natoansökningar.

Ospecifikt men starkt

Biden var entusiastisk nÀr han lovade ospecifikt men starkt stöd under den kÀnsliga ansökningsperioden, innan alla Natostater godkÀnt de nya medlemmarna.

– Eventuella aggressioner mot Sverige och Finland kommer att bemötas. . . Finland och Sverige gör Nato starkare, inte bara pĂ„ grund av sin kapacitet utan för att de Ă€r starka, starka demokratier, sade Biden efter mötet som hölls i The cabinet room, regeringsrummet.

– Jag ser fram emot att snart kunna kalla Sverige och Finland vĂ„ra vĂ€nner, partner – och Natoallierade.

Biden sade ocksÄ att hans styre redan pÄ torsdagen, dagen efter att ansökningarna lÀmnades in, sÀnt dem vidare till kongressen för godkÀnnande. Enligt bland andra senatens republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell kan ett sÄdant grönt ljus komma redan före kongressens sommaruppehÄll i augusti.

Men Nato har 30 medlemslĂ€nder och sĂ„dana godkĂ€nnanden mĂ„ste göras av alla. USA:s president nĂ€mnde inte Turkiet vid namn – trots att president Recep Tayyep Erdogan kommit med uttryckliga hot om att stjĂ€lpa Sveriges och Finlands ansökningar med sitt veto.

Turkisk kohandel?

Erdogan har riktat hÄrd kritik mot framför allt Sverige för att husera vad han kallar terrorister. Den blÄgula synen pÄ kurdiska organisationer, svensk kritik mot utvecklingen i Turkiet och det vapenembargo som Sverige infört mot landet fÄr honom ocksÄ att se rött.

Utspelen har dock tolkats som ett försök till kohandel frÄn Turkiets sida.

Efter sina möten ville Magdalena Andersson inte gÄ in pÄ huruvida eventuell amerikansk press gentemot Turkiet diskuterats eller om hon sjÀlv haft kontakt med Erdogan.

– Först pratar vi bilateralt (med Turkiet) och ser hur saker och ting utvecklar sig. Det finns ett mycket starkt stöd i Nato för att Sverige och Finland blir medlemmar, sade hon.

TT: Finns det eftergifter Sverige Àr berett att göra för att lösa Turkietkonflikten och vad vill du sÀga till svenskar som Àr oroliga för den?

– Vi har ju nu en bilateral diskussion för att reda ut alla eventuella frĂ„getecken som kan finnas frĂ„n Turkiets sida. De har haft synpunkter inte bara pĂ„ Sverige utan ocksĂ„ pĂ„ andra lĂ€nder som redan Ă€r andra Natomedlemmar.

"Förnuftigt" Ryssland

TT: Kan du berÀtta mer om den dialogen?

– Vi berĂ€ttar mer nĂ€r vi tror att det Ă€r lĂ€mpligt för processen.

Resan till det sommarvarma Washington DC var Magdalena Anderssons första som statsminister. Efter trĂ€ffen i Vita huset Ă„kte hon och Sauli Niinistö vidare till kongressen dĂ€r de bland annat trĂ€ffade representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi. De mötte ocksĂ„ senatens demokratiske majoritetsledare Charles Schumer och republikanernas Mitch McConnell.

PÄ frÄgan om amerikanarna preciserat vad försÀkringarna om skydd under ansökningsperioden innebÀr sade statsministern att presidenten talat klarsprÄk.

– President Biden har varit vĂ€ldigt tydlig i sina uttalanden, liksom flera av hans kollegor, med att de stĂ„r vid Sveriges sida under den hĂ€r perioden. Med det sagt har Ryssland haft ett vĂ€ldigt förnuftigt agerande i den hĂ€r situationen och konstaterat att Sverige sedan tidigare stĂ„r nĂ€ra Nato.

Fakta: Nato

Nato (North Atlantic treaty organization) Àr en transatlantisk försvarsallians som grundades Är 1949.

Den bestÄr i dag av 30 medlemslÀnder, varav 14 ingick i det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.

Finland och Sverige skulle territoriellt sett bli den mest vidstrÀckta utvidgningen sedan Turkiet och Grekland blev medlemmar 1952.

Nato skapades i syfte att bevara freden i det nordatlantiska omrÄdet genom att avskrÀcka frÄn vÀpnade angrepp mot alliansens medlemmar.

KĂ€rnan i Nato Ă€r den sĂ„ kallade artikel 5, som slĂ„r fast att ett angrepp mot ett Natoland Ă€r ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemmar Ă€r skyldiga att hjĂ€lpa det attackerade landet.


Fakta: Vita huset

Vita huset byggdes som presidentresidens i USA:s nya huvudstad Washington pĂ„ 1790-talet. Det hann inte bli klart under den förste presidenten George Washingtons styre 1789–1797. SĂ„ förste hyresgĂ€st blev, pĂ„ hösten 1800, president John Adams.

VarifrĂ„n byggnadens namn kommer Ă€r inte helt klarlagt. I början anvĂ€ndes namn som Presidentpalatset och liknande. Enligt sĂ€gnen fick huset en ljusare nyans i samband med upputsningar efter skador under kriget pĂ„ 1810-talet. Men inspirationen kan ocksĂ„ ha kommit frĂ„n presidenthustrun Martha Washingtons hem White House Plantation i Virginia. Det dröjde Ă€nda till Theodore Roosevelts presidenttid 1901–1909 innan namnet Vita huset blev officiellt.

Vita husets arkitektur kan ha inspirerats av bland annat Leinster House, dÀr Irlands parlament sitter i Dublin, och Chùteau de Rastignac i sydvÀstra Frankrike.

Flera tillbyggnader har gjorts genom Ären, VÀstra flygeln med det numera sÄ berömda Ovala rummet byggdes i början av 1900-talet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!