I slutet av förra Äret berÀknade forskningsorganisationen Global Carbon Project att Sveriges klimatutslÀpp borde hade minskat med 10 procent under 2020. Men nÀr NaturvÄrdsverket nu sammanstÀller sin preliminÀra Ärsrapport landar siffran pÄ 6,8 procent. Fast Àven om minskningen inte blev lika stor som vÀntat, sÄ Àr det den största som nÄgonsin har rapporterats i Sverige sedan mÀtningarna började 1990.
ââDet Ă€r en rekordminskning. Det enda Ă„r som kommer i nĂ€rheten Ă€r finanskrisen 2009, sĂ€ger Anna-Karin Nyström, chef för KlimatmĂ„lsenheten pĂ„ NaturvĂ„rdsverket.
Risk för ÄtergÄng
Mycket pekar dock pÄ att utslÀppen ÄtergÄr till 2019 Ärs nivÄer redan under detta Är, tillÀgger hon.
ââFör att uppnĂ„ klimatmĂ„let att ha nettonollutslĂ€pp senast 2045 mĂ„ste utslĂ€ppsminskningarna vara sĂ„ hĂ€r stora i snitt varje Ă„r, eller till och med lite större, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.
De största minskningarna under 2020 skedde inom industrin, transportsektorn samt el och fjÀrrvÀrme, som tillsammans stÄr för nÀstan 75 procent av Sveriges utslÀpp.
Minskningarna inom sektorn för el och fjÀrrvÀrme beror dels pÄ den milda vintern, dels pÄ regleringar och prishöjningar som bidragit till att fasa ut fossila brÀnslen frÄn svenska anlÀggningar. NÀr det gÀller transportsektorn och industrin har minskningarna i stÀllet en tydlig koppling till restriktionerna under pandemin.
Ăkade transporter
För vÀgtransporter var det dock i första hand utslÀpp frÄn persontransporter som minskade under 2020. UtslÀppen frÄn tunga transporter steg i stÀllet, vilket enligt Anna-Karin Nyström skulle kunna kopplas till en ökad e-handel. Om det köpbeteendet hÄller i sig och persontransporterna ÄtergÄr till normala nivÄer efter pandemin kan de totala utslÀppen frÄn transporterna alltsÄ öka i stÀllet för att minska.
ââSverige har ju ett tufft klimatmĂ„l till 2030, att utslĂ€ppen ska minska med 70 procent jĂ€mfört med 2010. SĂ„ om det ska uppnĂ„s gĂ€ller det att fokusera brett pĂ„ bĂ„de tung trafik och personbilstrafik, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.
2020 utgör ett av etappmĂ„len pĂ„ vĂ€g mot Sveriges klimatmĂ„l för 2045. DĂ„ skulle den del av utslĂ€ppen som inte ingĂ„r i EU:s utslĂ€ppshandel ha minskat till 28,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav högst 6,7 miljoner ton kan vara utslĂ€ppskrediter i form av investeringar i andra lĂ€nders utslĂ€ppsminskningar. Genom att rĂ€kna in drygt tvĂ„ miljoner utslĂ€ppskrediter kan Sverige alltsĂ„ klara det etappmĂ„let â och det hade sannolikt uppnĂ„tts Ă€ven utan pandemieffekten. Men dĂ„ hade det krĂ€vts Ă€nnu fler utslĂ€ppskrediter.
ââMĂ„nga hade nog hoppats pĂ„ att vi inte skulle behöva utnyttja nĂ„gra krediter, men nu klarar vi i alla fall mĂ„let.
"BÄde förfÀrad och optimistisk"
TT: Hur ser du pÄ möjligheten att klara det slutliga klimatmÄlet, att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser alls senast Är 2045?
ââJag tycker att man kan vara bĂ„de förfĂ€rad och optimistisk. Tittar man generellt pĂ„ utvecklingen hittills, bortsett frĂ„n undantaget 2020, sĂ„ minskar utslĂ€ppen alldeles för lĂ„ngsamt. Och nĂ€r vi rĂ€knar pĂ„ vad de styrmedel som regeringen hittills har beslutat sĂ„ rĂ€cker det inte alls, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.
ââMen om man tittar pĂ„ alla de initiativ och investeringsplaner som finns inom nĂ€ringslivet för att stĂ€lla om till fossilfri produktion, och alla de beslut om styrmedel som kan tas framöver, sĂ„ tycker jag att det Ă€r mycket som pekar pĂ„ att det kommer att bli stora kliv Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. DĂ„ kan det hĂ€nda mycket pĂ„ en gĂ„ng, och dĂ„ finns det anledning att vara optimistisk, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.