Expert: Sverige har gjort eftergifter mot Israel

Utrikesminister Ann Lindes (S) Mellanösternresa sker mot bakgrund av att Sverige pÄ flera punkter har gÄtt Israel till mötes för att förbÀttra relationerna, enligt experten Anders Persson.
–Det har skett ett skifte i svensk Israelpolitik, sĂ€ger han till TT.

Utrikesminister Ann Linde (S) besöker Mellanöstern. Bild frÄn ett annat tillfÀlle.

Utrikesminister Ann Linde (S) besöker Mellanöstern. Bild frÄn ett annat tillfÀlle.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Mellanöstern2021-10-18 12:42
Pontus Ahlkvist/TT

NÀr Ann Linde (S) pÄ mÄndagen landar i Israel Àr det första gÄngen en svensk utrikesminister gör ett officiellt besök i landet pÄ tio Är.

Hennes föregÄngare Margot Wallström blev efter Sveriges erkÀnnande av den palestinska staten hösten 2014 ett rött skynke för det israeliska styret med Benjamin Netanyahu i spetsen.

Konflikten blev med tiden personlig, och nĂ€r nu sĂ„vĂ€l Wallström som "Bibi" Ă€r utbytta – och Netanyahuregeringens ivrige pĂ„hejare Donald Trump har flyttat ut ur Vita huset – Ă€r förutsĂ€ttningarna för en nystart goda, enligt IsraelkĂ€nnaren Anders Persson, som Ă€r lektor i statsvetenskap vid LinnĂ©universitetet.

I det tysta

Viktigast Àr dock att Sverige pÄ flera punkter och delvis i det tysta har lagt om sin politik, sÀger han.

– Sverige har drivit pĂ„ i EU för en mildare hĂ„llning, till exempel att Ă„teruppta associationsrĂ„det (med bilaterala möten pĂ„ ministernivĂ„), vilket ses som en eftergift. Sverige har ocksĂ„ talat om Israel som det judiska folkets hemland, och sĂ„ bojkottade man Durbankonferensen, sĂ€ger han och syftar pĂ„ 20-Ă„rsdagen av ett FN-toppmöte i Sydafrika som mĂ„nga vĂ€stlĂ€nder kopplat samman med antisemitism.

Även den internationella Förintelsekonferensen i Malmö förra veckan, som Stefan Löfven (S) tog initiativ till, torde ha hjĂ€lpt till, enligt Persson. Ytterligare en faktor Ă€r att det frĂ„n israeliskt hĂ„ll finns ett stort intresse för att knyta nĂ€rmare band till EU.

DÀr Netanyahuregeringen framför allt kurtiserade VisegradlÀnderna (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) vill den nuvarande utrikesministern Yair Lapid hellre förbÀttra relationen till Bryssel och EU:s mer frihetliga demokratier.

"Skapat sÄ mycket problem"

Hade svenska regeringen kunnat skÄda in i framtiden 2014 hade det nog aldrig blivit nÄgot erkÀnnande av den palestinska staten, tror Persson.

– Det har skapat sĂ„ mycket problem, bĂ„de internationellt och pĂ„ hemmaplan. Det var en chansning, och förutsĂ€ttningarna sĂ„g rimliga ut dĂ„. Sedan kom Trump, brexit, högerpopulism, och en allmĂ€n utveckling som gjort att det hĂ€r inte blev sĂ„ lyckat. Men det Ă€r lĂ€tt att sĂ€ga i efterhand, sĂ€ger han.

TT: Hur gynnsamt Àr klimatet för att lyfta frÄgan om ett sjÀlvstÀndigt Palestina i dag?

– Inte alls gynnsamt. Sedan idĂ©n om ett sjĂ€lvstĂ€ndigt Palestina etablerades pĂ„ allvar pĂ„ 90-talet har vi aldrig varit i en period dĂ„ det rĂ„tt en sĂ„dan pessimism om att en sĂ„dan ska kunna realiseras. SĂ„vitt jag kan se Ă€r det inte heller nĂ„gon som driver frĂ„gan seriöst.

Bakgrund: DÀrför erkÀnde Sverige Palestina som en egen stat

Det svenska erkÀnnandet av Palestina som sjÀlvstÀndig stat Är 2014 möttes av ilska i Israel, som bland annat kallade hem sin ambassadör frÄn Stockholm i protest.

Svenska regeringen hade en uttalad förhoppning om att fler europeiska lÀnder skulle följa efter och fatta samma beslut, nÄgot som inte skedde. Sveriges dÄvarande utrikesminister Margot Wallström (S), och Àven statsminister Stefan Löfven (S), motiverade erkÀnnandet av Palestina som en egen stat med att det var ett nödvÀndigt steg mot förverkligandet av en tvÄstatslösning, dÀr sÄvÀl israeler som palestinier kan leva i fred i varsin stat.

Ambitionen var bland annat att "underlÀtta förhandlingarna" om en tvÄstatslösning genom att göra parterna "mindre ojÀmlika", skrev Margot Wallström pÄ DN Debatt.

Till skillnad frÄn den dÄvarande regeringen anser kritiker, bÄde i Israel och omvÀrlden, att de palestinska omrÄdena inte kan anses utgöra en sjÀlvstÀndig stat eftersom de inte uppfyller alla kriterier för en sÄdan, till exempel för att man inte har kontroll över hela det egna territoriet.

Andra ifrÄgasÀtter det svenska erkÀnnandet mot bakgrund av att det inte har hÄllits val i de palestinska omrÄdena sedan 2006.

Bara tre stater har erkÀnt Palestina sedan Sverige gjorde det: Saint Lucia, Colombia samt Saint Kitts och Nevis. Sammanlagt har drygt 130 stater erkÀnt Palestina i olika skeden men det har hittills haft liten praktisk betydelse.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!