De kungliga riddarordnarna är tillsammans med kungens och regeringens medaljer Sveriges främsta utmärkelser. Under hela 1900-talet delades det frikostigt ut ordnar till svenska medborgare, men efter ett beslut i riksdagen upphörde förfarandet 1975.
En av förklaringarna är enligt tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow de vänstervindar som vid den tiden blåste över landet, men också att utmärkelsen tappat sin betydelse.
– Det saknades en tydlighet i hur ordnarna delades ut, det finns ett stort behov av att vara tydlig på den punken. 1974 delades det ut 1 100 ordnar. I dag kommer vi att dela ut 13 stycken. Det hade blivit "orden i stället för löneförhöjning" för många offentliganställda, säger han.
Goda exempel
2018 inleddes arbetet i riksdagen med att ta fram en ny belöningsreform och i slutet av 2022 fattade regeringen det formella beslutet om att exceptionella förtjänster åter ska kunna belönas med kungliga riddarordnar. Med undantag av Vänsterpartiet som reserverade sig var det ett beslut som samtliga riksdagspartier ställde sig bakom.
– Kärnan i reformen är att förtjänstfulla insatser som utförts för samhällets bästa och som går utöver det som kan förväntas av en person ska lyftas fram som goda exempel. Det kan handla om punktinsatser eller en livsgärning, säger Björn von Sydow, som varit drivande i frågan och nu är ordförande i ett nyinrättat ordensråd som ska vaska fram förslag på lämpliga kandidater.
Det är sedan regeringen som formellt fattar beslut om vilka som ska tilldelas utmärkelserna och slutligen kungen, som är de kungliga riddarordnarnas stormästare, som delar ut dem.
Kan återkallas
Och nu är det alltså dags, i dag hålls en högtidlig utdelning på Kungliga slottet där såväl högt uppsatta militärer som forskare, företagsledare och artister under en nyinrättad ceremoni får ta emot utmärkelserna ur kungens hand.
Ordnarna har man dock bara "till låns" under sin livstid, de ska återlämnas vid mottagarens död och kan – till skillnad från medaljer som är enskild egendom – även återkallas tidigare om det finns skäl för det.
Två kända exempel är översten Stig Wennerström, som 1964 fråntogs både Svärdsorden och Vasaorden sedan han dömts för grovt spioneri, och den så kallade kulturprofilen, Jean-Claude Arnault. 2019 återkallade kungen Nordstjärneorden, som fransmannen Arnault på rekommendation av Svenska Akademien tilldelats 2015.