Nu börjar det klia i fingrarna på alla som odlar. Vad ska sättas i rabatter och trädgårdsland? Färre tänker på vad man kan råka få på köpet.
Det är mycket som kan följa med växter och många av fripassagerarna syns knappt för blotta ögat. Henrik Lange, samordnare invasiva arter, Naturvårdsverket, tror att hur mycket som faktiskt slinker med är extremt underrapporterat och därför är det svårt att säga något om hur vanligt det är.
– Miljödirektoratet i Norge gjorde en studie 2018 och tittade på vad som kom in med importerade växter och det var flera hundra främmande arter bara på en procent av inkommet växtmaterial. Det är små insekter och det är svampar och allt möjligt. Det här är en riktig Pandoras ask.
Ofta faller kontrollerna mellan stolarna och man reagerar först när de objudna gästerna redan flyttat in. Han tar som exempel plattmasken Obama som upptäcktes i Sverige förra året.
– Trots att vi nu har haft, sedan 2019 tror jag, en i hela Europa förbjuden plattmaskart som förekommer på Irland och i Skottland har vi inte funderat på att kolla efter den.
Stark lobbykraft
Henrik Lange konstaterar att alla EU-länder inte är så pigga på att sätta upp Obama på risklistan. Det finns politik i växtkontroll.
– Växtbranschen är en väldigt stark lobbykraft i många länder och då blir deras regeringar kanske mindre benägna att införa regleringar.
– Vi jobbar på från Naturvårdsverket och försöker få med oss våra systermyndigheter i andra länder. Men det varierar starkt hur stor entusiasmen är.
Inom EU ska växter som köps och säljs ha så kallat växtpass.
– Om ett företag i Sverige ska köpa växter från till exempel Italien måste de växterna ha ett växtpass. Det innebär att den som säljer ska kontrollera växterna så att det inte finns med skadegörare som inte får sprida sig inom EU, förklarar Ingrid Areskoug, handläggare växtskadegörare, Jordbruksverket.
För privatpersoner handlar det mer om att vara medveten om riskerna och ta ansvar. Men medvetenheten om vad som kan följa med växter, och vilka effekter det kan få, är låg.
– På djursidan är konsumenter mycket mer medvetna, nästan alla har en förståelse för rabies och afrikansk svinpest. Men vi har exakt samma problem på växtsidan.
– Titta när du är ute och reser, men smuggla ingenting med dig hem. Bara för att du inte ser någonting så kan det ändå finnas någonting med.
Döda almar
Ett exempel på hur hårt en smitta utifrån kan slå är almsjukan – en svamp som ursprungligen kommit från Asien med förödande resultat för de svenska almarna.
– Vi har inga stora majestätiska almar i södra Sverige i dag. De är helt döda.
En fripassagerare som skulle kunna orsaka än värre skada är tallvedsnematoden, en liten mask som knappt går att se med blotta ögat. Den kommer från Amerika, men har fått fäste i Portugal och delar av Spanien där den slagit ut stora delar av tallbeståndet.
– Det skulle bli jättestora ekonomiska och sociala konsekvenser. Och miljömässigt skulle det få katastrofala följder.
Att ta in växter från länder utanför EU är hårt reglerat, men smitta kan finnas på ställen man inte tänker på. Frukt och grönsaker kontrolleras när de förs in i Sverige, men som föda och inte som utsäde, förklarar Ingrid Areskoug. Det kan vara värt för hobbyodlaren att tänka på.
– Vi har hårda regler kring allt möjligt och hårdast är de kring sånt som ska sättas eller sås. Därför ska man inte ta frön från en tomat man köpt i en livsmedelsbutik och sätta dem. Den är inte kontrollerad som utsäde utan kan ha virus som kan sprida sig.
– Man ska inte heller ta ingefära som man köper i butik och sätta det i en kruka, för det kan följa med skadegörare som man inte vet om. Den är inte kontrollerad för att planteras, den är bara kontrollerad för att ätas upp.
Att ta potatis från matbutiken och peta ner i jorden avråder hon bestämt från.
– Det är mycket regler kring potatisen. När du köper utsädespotatis i en butik sitter det en typ av växtpass på dem som intygar att de är kontrollerade. Det är så mycket smittor som kan följa med potatis.
Utbredd svält
På 1840-talet kom potatisbladmögel till Europa och slog ut skördarna och ledde till utbredd svält. Värst drabbades Irland där en miljon människor dog och lika många lämnade landet. På grund av potatisbladmöglet är potatis i dag en av de mest besprutade grödorna i europeisk livsmedelsproduktion.
Redan nu finns många växtsjukdomar i Sverige och Europa. Men de ska helst inte bli fler. Därför finns ett antal så kallade karantänskadegörare listade, växtskadegörare som har liten eller ingen spridning i Sverige och EU och som ska utrotas om de kommer hit.
Mördarsnigeln som glufsar i sig svenska trädgårdar är ett praktexempel på hur det inte ska gå till. Eftersom den räknades som en trädgårdsart hörde de inte hemma hos myndigheterna som har ansvar för naturen, och där man hade ansvar för trädgårdsarter var den inte listad, förklarar Henrik Lange på Naturvårdsverket.
– Ja, och så gick det som det gick. Och det är ju det vi inte vill upprepa nu. Vi kanske tar i för hårt, men hellre det då, säger jag.
Ingrid Areskoug håller med.
– Hade det varit så att den hade kommit nu så kanske det hade varit hårda regler. Men det är ju ofta det som är problemet med det vi jobbar med. Det är först när man ser misstagen som vi vaknar upp.
I dag jobbar man mycket med förebyggande arbete. Det är dels importkontroller, men också att man kontinuerligt inventerar Sverige efter skadegörare som man vet är ett hot.
– Vi kollar hela tiden för det är ju jätteviktigt i det här arbetet. Kan du bekämpa en skadegörare när den kommer hit? Det är så mycket billigare än om du ska försöka bekämpa den när den har spritt sig.