Största hotet mot hĂ€lsan ökar – "tyst pandemi"

SvĂ„ra infektioner med vissa motstĂ„ndskraftiga bakterier ökar – Ă€ndĂ„ gĂ„r det lĂ„ngsamt att fĂ„ ner antibiotikaanvĂ€ndningen. Det Ă€r vad som krĂ€vs för att hejda "den tysta pandemin".

Utvecklingen med resistenta bakterier som ingen antibiotika biter pÄ ses som ett hot mot den moderna sjukvÄrden. Arkivbild.

Utvecklingen med resistenta bakterier som ingen antibiotika biter pÄ ses som ett hot mot den moderna sjukvÄrden. Arkivbild.

Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT

HĂ€lsa2023-11-19 17:04

Bakteriers motstÄndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot mÀnniskors hÀlsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-lÀnderna upp mÄl för att fÄ ner antibiotikaanvÀndningen som driver pÄ resistensutvecklingen.

Men för de flesta mÄl gÄr det alldeles för trögt, eller Ät fel hÄll, visar en rapport frÄn den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC om utvecklingen i EU-lÀnderna samt Norge och Island.

"Även om det gĂ„tt lĂ„ngsamt framĂ„t pĂ„ vissa omrĂ„den sĂ„ visar aktuella data att antibiotikaresistens förblir en betydande utmaning" sĂ€ger ECDC-chefen Andrea Ammon i ett uttalande.

MÄnga lÀnder anvÀnder mer

AntibiotikaanvĂ€ndningen hos mĂ€nniskor minskade med 2,5 procent mellan 2019 och 2022 – lĂ„ngtifrĂ„n den takt som behövs för att nĂ„ mĂ„let om en minskning pĂ„ 20 procent till 2030 jĂ€mfört med 2019.

Under pandemiÄren 2020 och 2021 gick anvÀndningen ner rejÀlt men under 2022 syns ett bakslag. NÄgot som kan ha att göra med ökade sociala kontakter och Àndrade hygienvanor som gör att anvÀndningen nÀrmade sig nivÄerna innan pandemin, enligt ECDC.

Men det finns stora skillnaderna mellan lĂ€nderna. I ett drygt tiotal lĂ€nder ökade anvĂ€ndningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien dĂ€r uppgĂ„ngen var hela 24 procent.

Fler svÄra infektioner

I Sverige minskade anvÀndningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och NederlÀnderna nÄr sina mÄl pÄ omrÄdet för 2022.

Samtidigt Àr de motstÄndskraftiga bakterierna Àr pÄ frammarsch, visar rapporten. Bland annat ökade antalet konstaterade infektioner med en viss sorts resistenta tarmbakterier som kan ge svÄra infektioner med 50 procent.

En av fÄ ljuspunkter Àr att antalet fall med meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) minskat.

Numera dör runt 35 000 mĂ€nniskor varje Ă„r i EU, Island och Norge pĂ„ grund av infektioner som antibiotika inte biter pĂ„, visar tidigare berĂ€kningar frĂ„n ECDC.

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika anvÀnds för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.

ÖveranvĂ€ndning av antibiotika har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motstĂ„ndskraftiga.

NĂ€r bakterierna stöter pĂ„ antibiotikan kan de utveckla motstĂ„ndskraft genom att mutera. DĂ„ behöver patienten byta till en sort som fungerar. Men i det lĂ„nga loppet uppstĂ„r nya mutationer – och till sist finns i vĂ€rsta fall inget mer att byta till.

Risken för resistens minskar om antibiotikan inte anvÀnds i onödan och om bakterierna inte utsÀtts för alltför lÄga eller kortvariga doser.

År 2050 vĂ€ntas 70 000 svenskar drabbas av resistenta bakterier varje Ă„r, enligt FolkhĂ€lsomyndigheten.

KĂ€llor: Nationalencyklopedin, VĂ„rdguiden.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!