Mellan 2004 och 2024 har andelen personer i åldern 16 till 29 som rapporterar att de har högt blodtryck fördubblats – från 2,7 till 5,5 procent. En liknande utveckling ses även i gruppen 30–44 år, där man ser en ökning från 5,1 till 9,6 procent.
Mattias Brunström, läkare och biträdande lektor vid Umeå universitet oroas av siffrorna eftersom högt blodtryck är den vanligaste orsaken till för tidig död i hjärt-kärlsjukdom.
Samhället måste underlätta
Enligt Brunström talar mycket för att utvecklingen hänger ihop med att befolkningen har gått upp i vikt, även barn och ungdomar.
– Jag tror att man måste försöka förstå mer på ett strukturellt plan vilka samhällsfaktorer det är som ligger bakom att barn och ungdomar blir fetare och får högt blodtryck.
Brunström menar att vården ofta saknar resurser för att ta hand om ungdomar eller unga vuxna med hypertoni – och därför måste samhället se till att det är "lätt att välja rätt" för individen, vilket handlar om goda levnadsvanor som kost och rörelse i vardagen.
Mät med jämna mellanrum
Brunströms förhoppning är ändå att statistiken inte endast reflekterar en stor ökning, utan också att sjukvården blivit bättre på att hitta högt blodtryck bland yngre.
– Men vi har fortfarande ett stort problem med att högt blodtryck är underdiagnostiserat och underbehandlat i alla åldrar, säger han.
Hypertoni ger heller inga symtom – vilket gör det svårt att upptäcka om man inte mäter.
Borde alla alltså ha en blodtrycksmätare hemma?
– Jag säger inte att alla behöver ha en egen mätare. Det finns ganska många mätare ute i samhället som cirkulerar och även unga människor behöver någon gång, med några års mellanrum, göra en mätning för att se att blodtrycket inte har stuckit iväg, säger Brunström.