NÀr Socialstyrelsen analyserar sin statistik över dödsorsaker upptÀcker de fler avlidna i covid-19 Àn FolkhÀlsomyndigheten rapporterar. Det framkom vid mÄndagens presskonferens om pandemilÀget i Sverige.
ââVi hittar ungefĂ€r tio procent fler personer Ă€n vad som har framkommit hittills i FolkhĂ€lsomyndighetens uppgifter, sĂ€ger Mona Heurgren, avdelningschef vid Socialstyrelsen.
TT: Tio procent Àr ganska mÄnga fler dödsfall Àn vad FolkhÀlsomyndigheten tidigare har redovisat. Varför Àr de högre?
ââDen stora skillnaden Ă€r att vi Ă€ven har med fall som inte har laboratorietestats, utan dĂ€r ansvarig lĂ€kare har dokumenterat att det Ă€r en patient med covid-19.
LÄng efterslÀpning
Det Àr Socialstyrelsen som ansvarar för den officiella statistiken om hÀlsa, vÄrd och omsorg och dödsorsaker i Sverige. Men eftersom dödsorsakerna rapporteras in enligt sÀrskilda rutiner och ska kodas enligt VÀrldshÀlsoorganisationen WHO:s regelverk har vÄrden tre veckor pÄ sig att skicka in dödsorsaksintyg. DÀrför har det dröjt innan siffrorna blivit tillgÀngliga.
Nu har myndigheten börjat publicera statistiken över personer som avlidit av covid-19 pÄ sin hemsida. Socialstyrelsen har nu faststÀllt dödsorsaken avseende covid-19 i cirka 1 700 fall, och det Àr analysen av dessa siffror som Socialstyrelsen presenterade i dag. UngefÀr 90 procent av de avlidna var över 70 Är; endast 1 procent under 50 Är, och hÀlften av dödsfallen har skett i Stockholms lÀn. De flesta avlidna har en eller flera kÀnda riskfaktorer.
ââAnalysen visar att det Ă€r cirka tio procent fler dödsfall Ă€n vad FolkhĂ€lsomyndigheten hade registrerat vid samma tidpunkt. Den statistik som FolkhĂ€lsomyndigheten hittills har registrerat stĂ€mmer annars vĂ€ldigt vĂ€l överens pĂ„ ett övergripande plan. Med det menar jag vilka som drabbas, Ă„ldrar, kön och underliggande sjukdomar. Men vi har alltsĂ„ en viss skillnad som Ă€r antal personer som avlider till följd av covid-19 fram till i dag, sĂ€ger Mona Heurgren.
Alltid viss skillnad
BitrÀdande statsepidemiolog vid FolkhÀlsomyndigheten Anders Wallensten pÄpekar att det alltid kommer att vara en viss skillnad mellan olika register:
ââEtt sĂ€tt att se det totala antalet dödsfall Ă€r att sedan titta pĂ„ överdödligheten, dĂ€r man fĂ„ngar fall som kanske inte ens har fĂ„tt diagnosen av en lĂ€kare. Vi kommer att ha olika sĂ€kra data i olika delar av den hĂ€r utvecklingen.
Det viktiga, sÀger Wallensten, Àr att ha en konsekvent rapportering som löpande gÄr att utvÀrdera över tid.
Aktuell statistik
Enligt den statistik som FolkhÀlsomyndigheten presenterade i dag har totalt 2 274 personer avlidit i sviterna av covid-19 i Sverige hittills. Det Àr en ökning med 80 personer det senaste dygnet. De uppdaterade siffrorna visar Àven att totalt 18 640 har bekrÀftats smittade av coronaviruset i Sverige.
Wallensten understryker att siffrorna sannolikt kommer att stiga ytterligare, nÀr helgens dödsfall inrapporterats i högre utstrÀckning.
ââSista dagarna Ă€r ofullstĂ€ndiga och sĂ„ brukar det vara efter helgerna. SĂ„ vi fĂ„r vĂ€l se de nĂ€rmaste dagarna hur det hĂ€r efterkorrigeras, sĂ€ger han.
I vÀrlden har nÀrmare tre miljoner bekrÀftats smittade och runt 200 000 avlidit.
IntensivvÄrd
Antalet personer som fÄr eller har fÄtt intensivvÄrd pÄ grund av covid-19 i Sverige Àr vid det hÀr laget 1 353 personer. Just nu fÄr 543 patienter med covid-19 intensivvÄrd.
ââVi rapporterar i dag 1 073 tillgĂ€ngliga IVA-platser i landet, sĂ€ger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.
Fortsatt Àr det en ganska ojÀmn belastning pÄ vÄrden i landet. Man arbetar dÀrför med att fördela patienter mellan regionerna.
ââVad gĂ€ller skyddsutrustning Ă€r det fortsatt kritisk pĂ„verkan i nĂ„gra regioner.
SkyddsklÀder ska det vara mest brist pÄ, sÀger hon.
UthÄllighet en utmaning
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har tillsammans med Kantar Sifo undersökt mÀnniskors beteende löpande under coronakrisen genom enkÀtundersökningar.
ââEn utmaning för alla just nu Ă€r uthĂ„lligheten, dĂ„ blir det viktigt att följa hur mĂ€nniskor uppfattar situationen, sĂ€ger Svante Werger, sĂ€rskild rĂ„dgivare vid MSB.
FrÀmst oroar sig mÀnniskor för ekonomin, enligt undersökningen.
ââSĂ„ har det varit under hela undersökningsperioden, som har pĂ„gĂ„tt i en mĂ„nad, sĂ€ger Werger.
MÄnga oroar sig ocksÄ för att arbetslösheten ska öka och att företag ska fÄ allvarliga problem.
ââĂven oron för vĂ€lfĂ€rdssystemet fĂ„r höga siffror.
Att vÄrden inte ska ha tillrÀcklig kapacitet Àr ocksÄ nÄgot som mÄnga Àr oroliga för, enligt undersökningen.
Oron ser dock ut att minska nÄgot under mÀtperioden, sÀger Svante Werger.