Forskare: StÀngda skolor kan bli dyr lÀxa

Att mÄnga lÀnder har valt att stÀnga skolorna för att hejda spridningen av coronaviruset kan stÄ dem dyrt i framtiden, varnar norsk forskning. Och det Àr dagens skolbarn, sÀrskilt de yngsta och de elever som har svÄrast för sig, som fÄr stÄ för merparten av notan.

HÀlsa och sjukvÄrd2020-04-25 08:34

I Norge kostar det samhĂ€llet minst 1,7 miljarder norska kronor (cirka 1,6 miljarder svenska) att hĂ„lla skolorna stĂ€ngda – varje dag. Det har den norska statistikbyrĂ„n, SSB, kommit fram till efter att ha gĂ„tt igenom relevant forskning pĂ„ omrĂ„det och sedan gjort egna, detaljerade berĂ€kningar.

Men det handlar om en dold miljardkostnad, som norrmÀnnen överlag inte lÀr mÀrka sÄ mycket av.

– Inte omedelbart. Kostnaderna kommer mĂ„nga Ă„r fram i tiden, nĂ€r barnen Ă€r klara med skolan och Ă€r ute i arbetslivet, sĂ€ger Sturla LĂžkken vid SSB.

Varit försiktiga

Han Àr en av de tre forskare, inriktade pÄ utbildningsvÀsendet, som ligger bakom rapporten. Den Àr full av brasklappar om att berÀkningarna bygger pÄ förenklade antaganden och dÀrmed rymmer ett stort mÄtt av osÀkerhet. Mot den bakgrunden, sÀger Sturla LÞkken, har forskarna varit "tÀmligen konservativa" i sina kalkyler.

– Vi har försökt att vara försiktiga i alla led.

Som en konsekvens, pÄpekar SSB-forskarna, finns det en risk för att den verkliga kostnaden till och med Àr högre Àn de berÀknade 1,7 miljarderna.

Minskad livsinkomst

Vad bestÄr dÄ miljardnotan av? Huvuddelen, drygt 1,4 miljarder per förlorad skoldag, Àr den sammanlagda, förvÀntade minskningen av livsinkomsten för dem som nu gÄr miste om utbildning. LÀr man sig mindre kommer man ocksÄ, i genomsnitt, att tjÀna mindre pengar under sitt yrkesliv, Àr det enkla antagandet.

Att skolorna i Norge, sedan de stĂ€ngdes den 12 mars, har fortsatt att bedriva utbildning pĂ„ distans – i varierande grad beroende pĂ„ skolnivĂ„ – har forskarna tagit höjd för i kalkylen, enligt Sturla LĂžkken.

– LikvĂ€l Ă€r det nĂ„got som gĂ„r förlorat nĂ€r man inte har traditionell undervisning, sĂ€ger han.

Viktiga bitar

Det Ă€r ett pĂ„stĂ„ende som Björn Öckert, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering (Ifau) i Sverige, skriver under pĂ„. Exakt hur mycket sĂ€mre distansundervisning Ă€r i förhĂ„llande till traditionell undervisning Ă€r dock svĂ„rt att slĂ„ fast, sĂ€ger han.

Mycket talar för att de rent kognitiva bitarna – det kunskapsmĂ€ssiga, alltsĂ„ det vi vanligen tĂ€nker pĂ„ nĂ€r vi pratar om "lĂ€rande" – Ă€ndĂ„ funkar nĂ„gorlunda bra. Men samtidigt riskerar en del av trĂ€ningen i social interaktion att gĂ„ förlorad pĂ„ distans.

– Och vi vet att de bitarna Ă€r vĂ€ldigt viktiga för hur man klarar sig senare i livet, sĂ€ger Björn Öckert.

Kan hÀmtas in?

Enligt SSB-rapporten Àr de negativa konsekvenserna av distansundervisning störst för de yngre Äldersgrupperna, som har ett mindre sjÀlvstÀndigt lÀrande Àn de Àldre. Forskarna gör ocksÄ det dystra antagandet att grundskoleeleverna generellt inte kommer att kunna lÀsa ikapp det de nu missar. LÀgger man pÄ en extra lÀrandebörda senare kommer det i stÀllet att gÄ ut över det som eleverna dÄ ska lÀra sig, enligt ordinarie lÀroplan. Och sÀrskilt för de svagaste eleverna skulle bördan bli för stor, sÀger Sturla LÞkken.

Björn Öckert Ă€r inte fullt lika pessimistisk pĂ„ denna punkt:

– Med olika typer av insatser kan man sĂ€kert hĂ€mta in ganska mycket. Man kan förlĂ€nga skoldagar, förkorta skollov... Men man gör det sĂ€kert inte utan att det kostar nĂ„got, sĂ€ger han, och tillĂ€gger att detta i hög grad beror pĂ„ hur lĂ€nge avbrottet varar.

Minskad produktivitet

Att förĂ€ldrarnas produktivitet minskar nĂ€r de yngsta barnen mĂ„ste vara hemma frĂ„n förskolor och skolor torde vara ett ganska okontroversiellt pĂ„stĂ„ende. VĂ€rdet av produktivitetstappet, ungefĂ€r en kvarts miljard om dagen, stĂ„r för resten av kostnaden för den norska skolstĂ€ngningen. Även hĂ€r har forskarna varit försiktiga – till exempel görs antagandet att alla förĂ€ldrar har möjlighet att jobba hemifrĂ„n, vilket knappast Ă€r fallet.

Finns det dĂ„ inga samhĂ€llsekonomiska vinster av de restriktioner som införts för att hejda coronasmittan? JodĂ„, sĂ„ kan det vara – men det har Sturla LĂžkken och hans kollegor inte tagit hĂ€nsyn till i sina berĂ€kningar, det Ă€r de öppna med i rapporten.

Det Ă€r heller inget stort problem, enligt Björn Öckert: "IntĂ€ktssidan" av olika restriktioner Ă€r vi redan ganska medvetna om, det Ă€r delvis med tanke pĂ„ dem som restriktionerna över huvud taget införs.

– Jag tycker det Ă€r bra att man lyfter fram att det Ă€ven finns stora samhĂ€llskostnader av att stĂ€nga ner stora delar av samhĂ€llet.

Ju mer lika de Ă€r Norge, desto större Ă€r relevansen av de norska resultaten för andra lĂ€nder, anser Sturla LĂžkken. Ur svensk synvinkel Ă€r de högst relevanta, menar Björn Öckert.

– Att det rör sig om stora summor, det kan man ta med sig. Sedan, exakt hur stora de Ă€r, det fĂ„r man ta med en nypa salt.

Fakta: StÀngde alla skolor

Den 12 mars meddelade Norges regering att alla förskolor, skolor och utbildningsinstitutioner skulle stÀngas till och med den 26 mars.

StÀngningen, och övriga restriktioner för att hejda spridningen av coronaviruset, förlÀngdes senare till och med den 13 april.

Den 7 april meddelades att förskolorna i Norge Äter ska öppnas den 20 april och lÄgstadieskolor och fritidshem en vecka senare, den 27 april.

Den 27 april fÄr ocksÄ vissa gymnasieelever ÄtergÄ till skolan, och yrkesskolor, högskolor och universitet öppnar för mindre grupper av studenter.

KĂ€lla: Norges regering


Fakta: Kostnaden per skolnivÄ

KÀlla: Statistisk sentralbyrÄ (SSB)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!