M: Sverige kan bidra till Natos stridsgrupper

Efter beslutet att gå med i Nato måste Sverige snabbt formulera tydliga idéer om hur vi ska agera när vi väl har blivit medlemmar, enligt M-politikerna.

"Vi borde till exempel överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap (Nato air policing) över Estland, Lettland och Litauen", skriver debattörerna.

Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor, med en avancerad försvarsindustri som gör oss till en attraktiv partner i Nato, fortsätter de.

"Vi kan bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar", skriver M-politikerna, och nämner även teknologier som telekom och artificiell intelligens.

Sverige kommer som Natomedlem behöva sända ut såväl militär som civil personal till Natos olika staber och arbetsgrupper. Det är viktigt att det finns kapacitet inom Försvarsmakten och på försvars- och utrikesdepartementen för att dra nytta av de lärdomar som görs i Nato, skriver debattörerna.

Sverige måste också ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Natostandard på försvarsanslag om 2 procent av BNP, som M-politikerna vill se uppfyllda 2025.

"Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa. Här ligger Sverige sedan länge efter", tillägger de.

M: Sverige kan bidra till Natos stridsgrupper

Att tillsammans med andra länder verka för ett fördjupat nordiskt och baltiskt samarbete inom Nato borde bli en central fråga för Sverige, skriver Moderaternas Ulf Kristersson, Hans Wallmark och Pål Jonson på Dagens Nyheters debattsida.