Under många år kunde forskare och meteorologer aldrig säga att ett enskilt väderfenomen – en storm, värmebölja eller snöoväder – orsakades av klimatförändringarna. Men på senare år vågar forskare peka på sambanden. Det kan vi tacka den så kallade attributionsvetenskapen för, en metod som användas för att se om klimatförändringarna orsakade ett visst extremväder.
– Det här har förändrats rätt dramatiskt de senaste tio åren, säger Friederike Otto.
Hon är professor vid det globala klimatförändringsprogrammet i Oxford, undervisar vid Imperial College i London och är en av cheferna vid World Weather Attribution (WWA), ett forskningsnätverk som arbetar med att snabbt dra slutsatser om ett visst oväder orsakades eller förvärrades av klimatförändringar.
Flera framsteg
Hon berättar att det är flera saker som har gjort den här förändringen möjlig. En är att datorkraft blivit billigare, vilket krävs för köra de olika klimatmodellerna. En annan är att mer data från modellerna – samma typ som används för att göra väderprognoser – släppts fria de senaste åren, och en tredje är att man utvecklat metoder för sannolikhet och intensitet av extremväderhändelser.
– De senaste tio åren har också utsläppen ökat och ökat, så ökningen av den globala temperaturen, och därmed väderförändringarna, har blivit betydligt mer synliga än vad de var för bara tio år sedan, säger hon.
Det forskarna vid WWA gör är att ta en extremhändelse och jämföra den med alla möjliga väder på den platsen i klimatmodellerna, liksom med tidigare observationer från platsen – alltså all tillgänglig väderstatistik.
Eftersom forskarna vet att klimatförändringarna hittills höjt temperaturen på jorden med 1,3 grader, kan de ta bort uppvärmningen ur klimatmodellerna och köra samma scenario en gång till. På det sättet får man fram alla möjliga väder på platsen i en värld där människans utsläpp inte hade skett, som det var under förindustriell tid.
När alla möjliga väder i dagens klimat jämförs med alla möjliga väder utan utsläpp, syns skillnaden som orsakas av klimatförändringar.
Till exempel kunde forskarna se att sannolikheten för oväder som orkanen Helene, som drabbade USA i slutet av september, numera beräknas inträffa var 53:e år, jämfört med var 130:e år i förindustriell tid.
På liknande sätt kan man säga att den globala uppvärmningen exempelvis förstärkt vindarna i en storm, eller ökat den regnmängd som ovädret släppt ifrån sig.
Kunde inte inträffa tidigare
I vissa fall kan man till och med dra slutsatsen att ett väderfenomen inte skulle ha kunnat inträffa utan klimatförändringarna. WWA har exempelvis gått igenom åtta extrema värmeböljor som drabbat olika platser på jorden i år och förra året. Sex av dem hade inte kunnat inträffa utan klimatförändringarna, och de övriga två har blivit betydligt mer sannolika på grund av klimatförändringarna.
– Det hade kanske blivit en värmebölja ändå, men den hade varit mycket kallare och kanske inte ens ansetts som en värmebölja, säger Otto.
En av dem som inte hade kunnat inträffa tidigare var det som drabbade Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Marocko i juli. Där hade temperaturen varit 3 grader lägre utan klimatförändringarna.
WWA har bland annat tittat på nattemperaturerna under värmeböljan i afrikanska Sahelområdet i april i år, som var särskilt höga. De gör att de drabbade som saknar luftkonditionering inte får någon chans att återhämta sig.
– De temperaturerna skulle aldrig ha stigit så högt utan klimatförändringarna, så det är i princip omöjligt att en likadan värmebölja skulle ha inträffat, säger hon.
Just värmeböljor underskattas ofta, enligt henne.
– Dödsfallen som förknippas med värmeböljor räknas ofta i hundratal eller tusental. Men människor ligger inte döda på marken som vid en storm eller översvämning, utan folk dör i i tysthet i sina dåligt isolerade hus eller i flyktingläger.
Inte alla väder
En del tror att alla dåliga väder blir sämre av klimatförändringar. Men så är det inte, poängterar Otto. En del studier som WWA genomför visar att klimatförändringarna varken gör till eller från i det enskilda fallet.
– Vi har tittat på en del torka i södra Afrika, där klimatförändringarna inte spelade någon stor roll. Det finns också en del mer säsongsbetonade händelser där väldigt blöta årstider inte nödvändigtvis hade något med klimatförändringarna att göra.
Modellerna kan också användas för att lägga till den koldioxid som väntas släppas ut framgent, för att se hur vädret blir i framtiden. Värmeböljorna runt Medelhavet, som tidigare aldrig kunde inträffat, väntas nu ske var tionde år. Framöver väntas de bli ännu vanligare, varmare och mer utdragna.
– Jag tror att attributionsstudier ändrar sättet vi pratar om klimatförändringarna. En av anledningarna till att vi gör dem, och försöker att göra dem snabbt, är att de hjälper till att koppla upplevelserna av vädret till de relativt abstrakta tecknen på klimatförändringarna, säger Friederike Otto.