Karlsbro varnar för att fortsatt Ukrainastöd inte är självklart för alla i det kommande EU-parlamentet. Hon pekar också på att redan i våras var svårare än väntat att få stöd för fortsatta handelslättnader för Ukraina.
– Så länge Ukrainas existens är hotad så är allas vår existens hotad, säger hon.
– Våra huvudmotståndare är de krafter som vill försvaga Europasamarbetet och som är beredda att sätta ett tak för Ukrainas stöd.
Till dem räknar Karlsbro Sverigedemokraterna.
Mest EU-vänliga
Liberalerna marknadsför sig som Sveriges mest EU-vänliga parti. Till exempel vill L se en "operativ Europapolis". I de två senaste EU-valrörelserna har man dock drivit ett "europeiskt FBI" utan någon större framgång.
– Vi ger oss aldrig, säger Karlsbro och hävdar att det nu finns ett bredare stöd i EU för sådana frågor.
L vill även stärka EU:s röst i utrikespolitiken genom att avskaffa enskilda EU-länders vetorätt och öka samarbetet på försvarsområdet, till exempel genom att inrätta en europeisk cybersäkerhetsstyrka.
På de två områdena har dock EU-ländernas regeringar i ministerrådet mest att säga till om. Inte EU-parlamentet.
En fråga som EU-parlamentet inte har något alls att göra med är om Sverige ska införa valutan euron. Ändå tänker L driva frågan hårt i EU-valet.
TT: Är inte det lite ohederligt?
– Jag tycker det är hederligt att lyfta den precis nu. När ska vi annars göra det, säger Karlsbro, som vill få igång en debatt om euron i Sverige.
I konflikt?
Det finns även andra frågor L är ensam om att driva i den svenska valrörelsen. En är en EU-lag som gör att en medlemsstat kan stoppas från att lägga ned kärnkraftverk om det drabbar elförsörjningen för andra EU-länder. En annan är att EU ska klassa sociala medier som en skadlig produkt för yngre barn.
EU-parlamentet kan inte själv ta initiativ till lagförslag, men Karlsbro hoppas få med sig den kommande, nya EU-kommissionen.
Karlsbro ska, om hon blir vald, även arbeta för en ambitiösare klimatpolitik.
I valmanifestet föreslår L bindande mål för fossilfri elproduktion och koldioxidinfångning för varje EU-land. Partiet vill också att EU inför ett nytt etappmål, 95 procents utsläppsminskning till 2040.
På frågan om inte den linjen kan komma i konflikt med regeringens ambition att EU inte ska lägga sig i hur den svenska skogen sköts, svarar Karlsbro att målen kan nås på andra sätt:
– Ska vi klara ambitiösa klimatmål, så kräver det kärnkraftssatsningar för att klara elförsörjningen.