På Johan Erikssons gård i Mycklinge i Västmanland har det rått febril aktivitet sedan smittlarmet kom. Han är ordförande i Sveriges grisföretagare och telefonen ringer konstant, när uppfödare och framför allt journalister jagar honom.
Dessutom ligger gården, med drygt 5 000 grisar, bara några mil från smittskyddszonen. Det finns vildsvin i området och därmed en risk att smittan också ska leta sig hit.
– Det är en oro, den får hanteras med sunt förnuft, säger han.
Han beskriver det som ett “förhöjt säkerhetstänk”.
– Vi tänker oss för med våra skogspromenader och kläder. Det är riskminimering. De som behöver gå in i stallen gör det, men inga andra.
Förberett sig
Grisuppfödare inne i zonen måste sätt upp stängsel runt stall och foderutrymmen. Skulle smittan nå en grisgård måste alla djuren antagligen avlivas.
Att den afrikanska svinpesten skulle kunna nå Sverige har grisföretagarna varit beredda på. De har genomgått smittskyddsprogram och har handlingsplaner. Under två år har man arbetat med krisövningar och en ny övning var planerad till hösten.
– Vi har tillsammans med Jordbruksverket och SVA förberett oss på det här.
På Sänkmossen, avfallsstationen i Fagersta där flera vildsvinskadaver hittats, håller Joakim Sund på att kasta säckvis med äpplen från trädgården.
När han först hörde om de döda vildsvinen, som hittats i närheten, misstänkte han att någon förgiftat dem.
– Sedan visar det sig att det var något jävla virus, säger han.
Vildsvinen är orsaken till att han åkt hit för att göra sig av med en halv släpvagn äpplen.
– Det är mycket frukt. Om man låter det ligga är risken är att de kommer. De har varit i våra kvarter och smugit. Plus att det inte går att klippa gräset, säger han med ett snett leende.
Han berättar att hans sambo är rädd för att bli attackerad på väg till jobbet, något som 2018 drabbade en kvinna på hundpromenad.
"Ledsen och bekymrad"
Maria Rönnberg Bylund bor i närheten av skogen i Fagersta. Hon brukar springa och plocka svamp och bär i närområdet, något som det nu är stopp i och med förbudet att vara ute i skog och mark.
– Ja, hur reagerar man? Jag är ju van vid att vara ute i skogen nästan varje dag. Det är klart att man blir ledsen och bekymrad, säger hon.
Hon konstaterar att det finns en hel del vildsvin i skogarna, och att de har synts till vid sopstationen i många år.
Maria Rönnberg Bylund är aktiv i Fagersta orienteringsklubb, som drabbas hårt av restriktionerna. Först var det pandemin som satte stopp för arrangemangen. Nu kommer nästa smitta och ställer till det.
– Vi får ställa in all vår verksamhet. Även om det här hävs någon gång i vår så blir det svårt att arrangera något även nästa år.