Neobanker, som erbjuder liknande tjänster som traditionella banker men är helt digitala, har ökat i antal de senaste åren. I slutet av förra året fanns ett 30-tal neobanker under Finansinspektionens tillsyn, enligt polisen.
"Den enkelhet, snabbhet och anonymitet som vissa neobanker erbjuder med sina tjänster, gör det lättare för kriminella att flytta, dölja och tvätta brottsvinster. Det leder till att neobanker riskerar att bli ett allt vanligare verktyg i brottslig verksamhet", säger Annie Frohm, ordförande i Samordningsfunktionen, enligt ett pressmeddelande från polisen.
Enkelt förfalska
En sårbarhet är enligt rapporten hur personer ska visa att de är de som de utger sig för att vara. Vid vissa neobanker krävs endast bestyrkta kopior på en id-handling och foto på sig själv.
"Då det är enkelt att förfalska id-handlingar kan kunder kringgå den så kallade verifieringsprocessen vilket skapar många möjligheter att utnyttja andras identitetshandlingar samt att använda kontomålvakter", skriver polisen.
Vad krävs då för att tillsynsmyndigheten ska agera?
Tillstånd kan ryka
Petra Bonderud, enhetschef på avdelningen Penningtvättstillsyn, påpekar att Finansinspektionen främst jobbar förebyggande, uppmanar de här digitala bankerna och betalningsinstituten att följa penningtvättsreglerna. Men det görs förstås också granskningar.
– Risker kopplat till neobanker är nånting som vi har identifierat som ett prioriterat område, säger hon och nämner att myndigheten har några sådana fall under lupp.
Följs inte reglerna kan det ytterst medföra att tillståndet ryker.
I rapporten, Samordningsfunktionens nationella riskbedömning för 2023/2024, lämnas flera rekommendationer för hur myndigheterna bättre ska kunna förebygga att bankerna utnyttjas. Det handlar bland annat om att Sverige bör verka för att det i EU används e-legitimation i så stor utsträckning som möjligt för att verifiera kunder.