Lagen om anonyma vittnen trädde i kraft 1 januari och innebär att personer som bevittnat grova brott under vissa omständigheter kan få lämna uppgifter anonymt i utredningar och rättegångar.
Kritiken mot lagen har varit omfattande, och har bland annat handlat om att den kan leda till att färre kommer att vilja vittna öppet när möjligheten finns att vara anonym.
Kraven för att få vara anonym är dock mycket högt ställda, och för de allra flesta kommer det inte att vara möjligt, framhåller Mikael Ahola, verksamhetsutvecklare på polisens operativa avdelning, Noa.
– Den här möjligheten finns i vissa enskilda undantagsfall men absolut inte i det stora flertalet. Det gäller att vara tydlig med det, att det finns stöd och skydd även i det vanliga systemet och att det är det som ska prövas i första hand.
Grova brott
Vid vilken typ av situation kan det vara tillåtet?
– Till exempel vid en skjutning eller en sprängning där den som kan misstänkas för brottet har ett sådant våldskapital som gör att det kan antas att den kommer att utöva våld om vittnets identitet blir känd.
Enligt polisens bedömning kommer det i första hand att handla om så kallade tillfällighetsvittnen, exempelvis någon som av en slump går förbi på gatan när en skottlossning äger rum.
Det lär sällan vara aktuellt med anonymitet om personen känner den misstänkte, eftersom det då är svårt att upprätthålla anonymiteten.
Anledningen till att användningen av anonyma vittnen ska vara så restriktiv är att en misstänkt måste kunna försvara sig, vilket försvåras kraftigt om man inte vet varifrån uppgifterna kommer.
Lägre bevisvärde
Anonyma vittnesmål kommer också att tillmätas ett lägre bevisvärde i domstol än vittnesmål som lämnas öppet, eftersom det är svårt att veta varför en anonym person säger en viss sak.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har sagt att man inte vet om fördelarna med lagen kommer att överväga nackdelarna. Är det er uppfattning också?
– Vår uppfattning är att i de enskilda fall det används kan det få oerhört stor betydelse, eftersom det handlar om brott mot liv och hälsa, säger Mikael Ahola.
– Men utifrån syftet med lagen, att stärka polisens brottsbekämpande förmåga och bryta tystnadskulturen, finns det skäl att tro att effekten inte blir så stor.