– Vi ser ju att det här är ett i princip omöjligt uppdrag och att de här barnen kommer att bli försökskaniner. Det kommer att vara "trial and error", säger Li Melander som är barnrättsjurist på Unicef Sverige.
Li Melander är noga med att påpeka att det inte är Kriminalvården som gör något fel i att förbereda sig i enlighet med det uppdrag som de fått från regeringen.
– Vi har också kommunikation med dem och gör vårt bästa för att gilla läget och stötta dem så gott vi kan.
Enligt FN:s barnkonvention, som också är svensk lag, ska barnets bästa beaktas vid alla beslut som rör barn. Alla barn har bland annat rätt till utbildning, lek, vila och fritid. Barn har också rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv.
Dessutom finns specificerat att barn som anklagas för brott eller dömts för en straffbar handling har rätt att behandlas rättvist, samt återanpassas till samhället.
Störst farhågor
Unicef Sverige tror att den barnrättighet som blir svårast för Kriminalvården att tillgodose är rätten till skola och utbildning.
Farhågan handlar mest om hur det ska gå att hitta kompetent personal till de speciella miljöer som Kriminalvårdens anstalter ändå är.
– Vi vet redan i dag att frihetsberövade barn i stor utsträckning har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det kräver en otrolig kompetens hos personalen, säger Li Melander.
Flera brister
Redan i dag finns ett mindre antal barn och unga som sitter häktade. Där har Unicef konstaterat att det bland annat brister när det gäller de brottsmisstänkta barnens rätt till mänsklig kontakt.
– Barn har rätt till fyra timmars mellanmänsklig kontakt men det är otroligt sällan som barnen får tillgång till de timmarna. Det är många orsaker till att det inte fungerar men en stor anledning är just personalbrist och kompetensbrist, säger Li Melander.