Kriminella barn kan inte placeras

Sis-hemmen Àr fulla, HVB-hemmen sÀger nej och familjehemmen vÄgar inte ta hand om dem. Kriminella barn som socialtjÀnsterna upptÀcker har ingenstans att placeras.
–De hĂ€r barnen behöver komma bakom lĂ„sta dörrar för att skydda sig sjĂ€lva och samhĂ€llet, sĂ€ger sektionschefen Åsa FurĂ©n-Thulin pĂ„ SKR.

Statens institutionsstyrelse har 21 ungdomshem med cirka 700 platser.

Statens institutionsstyrelse har 21 ungdomshem med cirka 700 platser.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Brott2023-11-04 11:27

I takt med att vÄldsvÄgen sköljer över landet kommer socialtjÀnsterna i kontakt med mÄnga barn och unga som befinner sig i den kriminella miljön. Lina Blombergsson, avdelningschef för stadsövergripande sociala frÄgor pÄ Stockholms stad, sÀger att man identifierar fler och fler unga som inte Àr redo att lÀmna det kriminella livet.

– Det handlar inte om att vilja eller inte. DĂ„ gĂ„r vi in i alla fall, och vi har en ökning av placeringar av barn pĂ„ grund av det hĂ€r. Vi ser ocksĂ„ en ökning av oroliga förĂ€ldrar som söker stöd för att deras barn hĂ„ller pĂ„ att dras in i allvarlig kriminalitet.

Platsbrist pÄ hem

Ett problem med ungdomarna som inte vill lÀmna kriminaliteten Àr att de har blivit svÄra att placera. De skulle behöva placeras pÄ statliga sÄ kallade Sis-hem, dÀr de kan hÄllas inlÄsta.

– Det stĂ„r nĂ€stan hela tiden mellan 50 och 60 barn i kö till Sis. De hĂ€r ungdomarna har stora problem, och kan vara farliga bĂ„de för allmĂ€nheten och sig sjĂ€lva, sĂ€ger Åsa FurĂ©n-Thulin, chef för sektionen socialtjĂ€nst pĂ„ Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Sis egen redovisning över platslĂ€get de senaste mĂ„naderna visar att det varje vecka har stĂ„tt runt 30–60 barn i kö till Sis-hemmen.

Platsbristen har pÄgÄtt lÀnge och har förvÀrrats.

– Det behöver vara smĂ„ grupper och personaltĂ€tt. Det Ă€r otroligt svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ personal, och de hĂ€r ungdomarna krĂ€ver oerhört kompetent personal.

NĂ€sta steg Ă€r HVB-hem, som sker pĂ„ kommunens uppdrag för dem som behöver socialtjĂ€nstinsatser som vĂ„rd eller behandling. Efter flyktingvĂ„gen 2015 fanns över 2 800 HVB-hem i landet. I dag har antalet minskat till 698.

– Det Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt att fĂ„ in dem Ă€ven pĂ„ HVB-hem. HVB-hemmen kĂ€nner att de inte kan skydda barnen, de fĂ„r inte ta datorerna frĂ„n dem och fĂ„r inte titta om det finns vapen eller droger pĂ„ rummet, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– NĂ€r hemmen kĂ€nner att de inte kan skydda barnen sĂ„ sĂ€ger de oftast nej för att det ocksĂ„ pĂ„verkar de andra barnen dĂ€r.

"Skapar mycket frustration"

HVB-hem bygger pÄ frivillighet och sjÀlvbestÀmmande. PÄ de hemmen fÄr ungdomarna inte lÄsas in, Àven om de kan utgöra en fara för sitt eget eller andras liv.

– De kan bara gĂ„ ut genom dörren och sticka. Framför allt Ă€r det ett hĂ„rt tryck pĂ„ de hĂ€r ungdomarna genom alla digitala kanaler. Det sker tragiskt nog en rekrytering gentemot HVB-hemmen för att de fĂ„r ha digitala verktyg kvar, sĂ€ger Åsa FurĂ©n-Thulin.

Lina Blombergsson vittnar om att ungdomarna helt enkelt rymmer frÄn HVB-hemmen.

Det skapar vÀldigt mycket frustration pÄ socialtjÀnsterna i hela landet just nu, sÀger hon.

– Det skapar ocksĂ„ mycket frustration pĂ„ HVB-hemmen. De Ă€r inte rustade för att ha de hĂ€r mĂ„lgrupperna, och har inte förutsĂ€ttningarna att hantera dem.

Stora utmaningar

BÀst för de kriminella unga vore familjehem med behandling, tror Lina Blombergsson. Men det kan bli aktuellt först efter en tid pÄ Sis-hem dÄ situationen lugnat ner sig och de sjÀlva vill delta.

– NĂ€r det rör sig om dödligt vĂ„ld med de hĂ€r höga hotbilderna, sĂ„ Ă€r det ingen familj som vĂ„gar ha dem, och det Ă€r heller inte lĂ€mpligt. DĂ„ mĂ„ste vi först ha dem inlĂ„sta.

Åsa FurĂ©n-Thulin beskriver situationen sammantaget, i kombination med vĂ„ldsvĂ„gen, som katastrofal. Fler Sis-platser behövs, utslussningssystemen behöver förbĂ€ttras och HVB-hemmen behöver fĂ„ anvĂ€nda begrĂ€nsningsĂ„tgĂ€rder, som att ta i frĂ„n ungdomarna mobiler, enligt henne.

Inom kort planeras ett möte mellan SKR, storstÀderna och Sis dÀr hon hoppas att storstÀderna ska kunna stötta Sis, exempelvis med lokaler.

– Men jag Ă€r inte jĂ€ttepositiv, det Ă€r ett vĂ€ldigt svĂ„rt problem att lösa.

Fakta: Hem och tvÄngsomhÀndertagande

Barn och ungdomar kan tvÄngsomhÀndertas enligt LVU (lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga) om de lever ett destruktivt liv, med exempelvis missbruk eller kriminalitet. LVU kan gÀlla upp till 21 Ärs Älder.

Det Àr kommunernas socialtjÀnst som utreder, och skickar sedan en begÀran om tvÄngsvÄrd till förvaltningsrÀtten. Förra Äret fick 576 personer LVU-insatser till följd av sitt beteende, dÀr kriminalitet ingÄr. I siffran ingÄr inte ensamkommande flyktingbarn.

Drygt 1 100 barn togs 2021 in pĂ„ Statens institutionsstyrelses (Sis) institutioner som Ă€r 21 hem med 700 platser. Sis kan exempelvis genomföra kroppsvisitation, söka igenom rummen, neka besök, telefonsamtal och liknande. Viss avdelningar Ă€r lĂ„sbara.

HVB-hem (hem för vĂ„rd eller boende) kan ta emot enskilda eller familjer och bygger pĂ„ frivillighet. De drivs inom socialtjĂ€nsten och det krĂ€vs tillstĂ„nd av Inspektionen för vĂ„rd och omsorg (IVO). SocialnĂ€mnden fattar beslut om placering i HVB. Hemmen ska ha insatser för att ge de boende en förbĂ€ttrad livssituation. 6 000 barn och unga var placerade pĂ„ HVB under 2021.

Familjehem kallades tidigare fosterhem och tar emot barn som inte kan bo hemma, exempelvis pĂ„ grund av kriminalitet. SocialtjĂ€nsten placerar, i bland efter domstolsbeslut. 2021 bodde 18 700 barn och unga pĂ„ familjehem.

KĂ€llor: Sis, Ivo, Socialstyrelsen, SKR

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!