Salwan Momika åtalas efter koranbränningar

Salwan Momika och Salwan Najem åtalas för hets mot folkgrupp efter koranbränningar i Stockholm sommaren 2023.
–Syftet är att uttrycka missaktning mot muslimer på grund av deras trosbekännelse, säger åklagare Anna Hankkio om sin bedömning av aktionerna.

Salwan Najem (tv) och Salwan Momika under en allmän sammankomst utanför Stockholms moské på Södermalm i juni 2023, då de brände en koran.

Salwan Najem (tv) och Salwan Momika under en allmän sammankomst utanför Stockholms moské på Södermalm i juni 2023, då de brände en koran.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Brott2024-08-28 10:46

Salwan Momika och Salwan Najem gjorde sig kända inte bara i Sverige, utan rörde även upp starka känslor i stora delar av den muslimska världen för sina återkommande aktioner där de brände och skändade koranen vid allmänna sammankomster i Sverige.

Nu åtalas de för sina ageranden vid fyra olika sammankomster, bland annat utanför Stockholms moské på Södermalm under den muslimska högtiden Id al-adha.

Bevisningen mot männen består till största del av videoinspelningar från händelserna.

– Vi har gjort en helhetsbedömning av det som framgår i de här filmerna, båda vad gäller platsen, tidpunkten, vad som sägs och hur det sägs, och hur man agerar i samband med de här anförandena. Sammantaget tycker jag det finns grund för att påstå att det utgör hets mot folkgrupp, säger Anna Hankkio.

Helhetsbedömning

Utöver behandlingen av koranen i sig, så som att bränna den, linda in den i fläsk och sparka runt den på marken, har alltså uttalanden på platsen varit avgörande för åklagarens bedömning.

Båda männen nekar till brott, enligt stämningsansökan.

Det finns tidigare bara ett liknande fall som prövats i domstol i Sverige. Då dömdes en man i Göta hovrätt för hets mot folkgrupp efter att ha spridit en film där en koran bränns med bacon tonsatt av musik kopplad till ett högerextremt terrordåd.

– Jag har tittat på det fallet och jag tycker att det är värt att pröva detta ärende utifrån den domstolspraxis som nu finns. Sedan får vi se vad domstolen säger, säger Hankkio.

Upplopp

Salwan Momika som kommer från Irak har under de senaste åren stått bakom en stor mängd koranbränningar runtom i Sverige. Flera av dem har lett till upplopp och oroligheter. Han har tidigare uppgett att han genom sina aktioner vill rikta kritik mot islam.

Filmer från aktionerna har också spritts över världen och väckt ilska och kritik i flera muslimska länder. Koranbränningar, som utförts av flera olika personer, bedömdes också ha bidragit till ett ökat terrorhot i Sverige.

Tidigare i augusti åtalades även den högerextreme politikern Rasmus Paludan, som gjort sig känd för koranbränningar, för hets mot folkgrupp efter uttalanden han gjort om bland annat muslimer i samband med demonstrationer i Malmö.

Fakta: Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten som regleras i Brottsbalkens 16 kap, 8 paragrafen:

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Källa: Svensk författningssamling

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!