Bombskyddets farliga ärenden ökar

Nationella bombskyddets utryckningar ökade rejält förra året – och en stor del av ärendena var farliga.
–Det är bättre att allmänheten ringer en gång för mycket än en gång för lite, säger Marie Borgh, sektionschef vid bombskyddet.

Bild från insats i Göteborg i september 2021.

Bild från insats i Göteborg i september 2021.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Brott2024-08-19 06:12

I början av augusti larmar en person om en väska som hänger på en port i centrala Nynäshamn. Stora delar av stan spärras av, butiker utryms och människor stängs in i sina bostäder. Nationella bombskyddet är på plats – och konstaterar att det är ofarligt.

Det är ett av många ärenden som bombskyddet har hanterat i år.

Fram till slutet av juli har de haft 259 ärenden med "kriminell kontext". Bland annat husrannsakningar vid misstanke om farliga föremål. I 65 fall har de åkt på så kallad "post blast" då en sprängning har ägt rum och det finns risk för fler detonationer. 25 av fallen har rört bombattrapper och andra föremål i syfte att hota eller störa.

Allmänheten larmar

Det sker i en tid där sprängningarna blir fler. Förra året detonerade 149 sprängladdningar. Fram till sista juli i år är siffran 66, enligt polisen. Mellan 2022 och 2023 ökade även bombskyddets ärenden markant – från 311 till 510. Bakom eskaleringen ligger de våldsamma gängkonflikterna.

– Det är skjutningar eller sprängningar som nätverken använder sig av. Så om konflikterna ökar så ökar också den här typen av brott, säger Marie Borgh.

I gängvåldets spår kommer även fler larm från allmänheten. Det är oftast så ett ärende börjar.

– Allmänheten är mer vaksam och det är ju bra.

"Kan inte riskera"

När det gäller väskor och andra föremål som hittas ute på gatan visar sig de flesta vara ofarliga. Marie Borgh uppmanar ändå alla att slå larm.

– Vi åker hellre en gång för mycket än att någon blir skadad.

Vid misstanke ska man börja med att inte röra föremålet – och se till att ingen annan gör det heller. Sedan är det lokal polis som är först på plats för att spärra av och kontakta bombskyddet.

– Allt som vi inte kan avfärda som ofarligt via telefon och filmer måste vi åka ut på. Där kan vi inte riskera att någon kommer till skada om vi inte är helt säkra.

Tryckvåg avgör

När polisen spärrar av lamslås samhället en stund, vilket man är väl medveten om.

– Naturligtvis försöker vi jobba så effektivt som möjligt så att samhällsstörningen ska bli så kort som möjligt – men aldrig på bekostnad av säkerheten.

Utifrån objektet görs en bedömning av hur stor detonationen eventuellt kan bli och förutbestämda riskavstånd styr hur stort område som spärras av.

– De kan ibland te sig ganska stora, men tryckvågor och skadeverkan från en sådan här bomb kan vara ganska stor, säger Marie Borgh.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Marie Borgh fel förnamn.

Nationella bombskyddets ärenden

2023: 510 ärenden (varav 60 HOAX och 138 explosioner)

2022: 311 ärenden (varav 38 HOAX och 85 explosioner)

2021: 313 ärenden (varav 49 HOAX och 88 explosioner)

2020: 392 ärenden (varav 56 HOAX och 98 explosioner)

2019: 387 ärenden (varav 39 HOAX och 139 explosioner)

HOAX: ”Ett i sig ofarligt föremål som medvetet ska efterlikna ett farligt föremål, i syfte att störa, hota eller på annat sätt påverka.”

Antal ärenden är inte lika med antal föremål, till exempel kan det ha funnits flera handgranater vid ett ärende.

Källa: Nationella bombskyddet


Sprängningar i Sverige

2023: 149 detonationer, 62 försök, 140 förberedelser. Totalt 351.

2022: 90 detonationer, 33 försök, 68 förberedelser. Totalt 191.

2021: 79 detonationer, 10 försök, 69 förberedelser. Totalt 158.

2020: 107 detonationer, 13 försök, 89 förberedelser. Totalt 209.

2019: 133 detonationer, 27 försök, 82 förberedelser. Totalt 242.

2018: 90 detonationer, 12 försök, 52 förberedelser. Totalt 154.

Statistiken avser bekräftad allmänfarlig ödeläggelse (detonationer), försök till allmänfarlig ödeläggelse och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse.

Källa: Polisen


Vad är nationella bombskyddet?

Bombskyddet är en nationell resurs inom polisen och är organiserat inom Nationella operativa avdelningen (Noa). Bombteknikerna är specialutbildade och experter på att hantera farliga situationer.

Vid en insats lokaliserar bombteknikerna misstänkt farliga föremål och bedömer om de är farliga eller ej. De transporterar föremålet efter att ha försäkrat att det inte finns risk för explosion för att sedan oskadliggöra det. I arbetet används bland annat bombrobotar och bombhundar.

Bombtekniker hjälper även kriminaltekniker, insatsstyrkor och andra enheter vid operativa insatser samt är ledningsstöd till kommenderingschef och polisinsatschef.

Vad som räknas som farliga föremål är explosiva ämnen som ammunition, bomber och sprängämnen, kemiska och biologiska ämnen som kan orsaka skada eller sjukdom, radiologiska och nukleära ämnen samt utrustning.

Källa: Polisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!