Rapport: FÀrre skjutningar i Malmö

De gÀngrelaterade skjutningarna har minskat rejÀlt. SÄ lyder resultatet nÀr specialsatsningen mot grovt vÄld i Malmös kriminella miljöer lagts under lupp. Men forskarna bakom rapporten Àr inte helt sÀkra pÄ att nedgÄngen faktiskt beror pÄ satsningen Sluta skjut.

GĂ€ngkriminella skjutningar i Malmö – nĂ„got som staden tidigare förknippats med. Men nu har antalet skjutningar gĂ„tt ner, till skillnad frĂ„n en del andra större stĂ€der. Arkivbild.

GĂ€ngkriminella skjutningar i Malmö – nĂ„got som staden tidigare förknippats med. Men nu har antalet skjutningar gĂ„tt ner, till skillnad frĂ„n en del andra större stĂ€der. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott & Straff2021-02-17 16:47

– Vi kan se att antalet skjutningar gĂ„r ner. Vi kan inte med sĂ€kerhet koppla det till Sluta skjut, sĂ€ger Caroline Mellgren, bitrĂ€dande professor i kriminologi vid Malmö universitet.

Malmö blev pilotkommun för satsningen Sluta skjut Ă„ren 2018–2020. Projektet har en amerikansk förlaga och bygger pĂ„ en strategi som kallas Group Violence Intervention – ett slags "fokuserad avskrĂ€ckning".

Kombineras med stöd

Det handlar om att nÄ de individer som Àr mest drivande i det grova vÄldet i en stad med ett tydligt budskap: VÄldet mÄste fÄ ett slut. För den som fortsÀtter blir det hÄrda konsekvenser, bÄde för individen och den gruppering han ingÄr i. Detta kombineras med erbjudande om stöd till dem som vill lÀmna kriminaliteten.

I Malmö har kommunen, KriminalvÄrden och polisen drivit Sluta skjut tillsammans. Fyra olika grupperingar eller löst sammansatta nÀtverk har varit i fokus.

Oklar orsak

Projektets effekt har studerats av Malmö universitet pĂ„ uppdrag av Brottsförebyggande rĂ„det. Man har tittat pĂ„ utvecklingen frĂ„n tiden innan projektet inleddes och fram till februari 2020 – och det stĂ„r klart att det i genomsnitt varit fĂ€rre antal skjutningar per mĂ„nad sedan Sluta skjut infördes.

Totalt 149 skjutningar har hamnat under forskarnas lupp, uppger Mellgren under en presskonferens pÄ onsdagen.

– DĂ„ har vi 97 skjutningar före Sluta Skjut och 52 skjutningar efter, frĂ„n och med november 2018 till februari 2020.

FĂ€rre skjutningar i Malmö – men varför?

Ett sÀkert svar kan Mellgren inte ge nÀr resultaten presenteras.

– Sluta skjut infördes i en fas dĂ€r skjutningarna redan börjat minska. DĂ€rför Ă€r det svĂ„rt att isolera effekten till Sluta skjut, sĂ€ger hon.

Avhopparprogram krÀvs

DÀremot konstaterar forskarna att medan antalet skjutningar i Malmö gÄr ner, sÄ Àr lÀget oförÀndrat i Stockholm och Uppsala.

– Malmö har en annan utveckling Ă€n Stockholm och Uppsala.

Till en början var Sluta skjut ett tvĂ„Ă„rigt pilotprojekt i Malmö, men polisen, kommunen och KriminalvĂ„rden har bestĂ€mt sig för att fortsĂ€tta. Specialsatsningen ska Ă€ven testas i fler svenska stĂ€der – bland annat stĂ„r Göteborg pĂ„ tur.

En utveckling som justitieminister Morgan Johansson (S) vÀlkomnar.

– Vi kommer fortsĂ€tta se till att den hĂ€r kan utvecklas över landet, sĂ€ger han vid en presskonferens.

Men för att bli framgÄngsrik mÄste stÀder Àven ha tillrÀckligt med resurser för att fÄnga upp kriminella som vill hoppa av, understryker ministern.

– NĂ€r man ska köra detta mĂ„ste man ha ett bra avhopparprogram. Det Ă€r ett villkor för att det ska fungera.

Fakta: Group Violence Intervention

Projektet "Sluta skjut" har testats i Malmö och metoden var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, KriminalvÄrden och Brottsförebyggande rÄdet.

Metoden bygger pÄ en amerikansk förlaga under namnet "Group Violence Intervention". Den bestÄr av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap frÄn samhÀllet att vÄld inte tolereras, att framföra att framtida vÄldshandlingar kommer att fÄ lagliga konsekvenser och att erbjuda hjÀlp frÄn socialtjÀnsten till dem som vill ha det.

Den bygger pÄ insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen, men stÄr för en stor del av vÄldsbrotten.

Metoden utgÄr ocksÄ frÄn att intern gruppdynamik och hederstÀnkande pÄ gatunivÄ driver vÄldet mellan kriminella grupper och individer.

Metoden bygger pÄ samarbete mellan rÀttsvÀsende, samhÀllsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjÀnst.

Gruppen bjuder in till individuella möten med gÀngmedlemmar. DÀr betonas att det individen gör pÄverkar alla medlemmar i det kriminella gÀnget.

Metoden har prövats i ett 60-tal amerikanska stÀder och har Àven testats i Skottland.

KÀlla: National Network for Safe Communities, Malmö stad.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!