För personer med missbruksproblematik kan arbetet och arbetsplatsen vara en viktig faktor nÀr det gÀller att kontrollera exempelvis sin alkoholkonsumtion.
ââArbetsplatsen har en stor pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskors alkohol- och drogvanor, och pĂ„ spelvanor ocksĂ„ för den delen, sĂ€ger Ingela Eriksson pĂ„ företaget Alna som jobbar med allt som rör skadligt bruk i arbetslivet.
PÄ en arbetsplats finns oftast en restriktiv hÄllning till alkohol och policys som sÀger att det inte Àr tillÄtet att dricka eller att vara pÄverkad pÄ jobbet. Det finns ocksÄ en chef som ska ha koll pÄ att alla Àr arbetsföra och inte utgör en risk pÄ arbetsplatsen.
ââDen kontrollen har vĂ€ldigt stor pĂ„verkan och mĂ„nga som sitter hemma nu har ju inte den kontrollen, sĂ€ger Ingela Eriksson.
Fler Ă„terfall
Hos Alna har man hittills sett att det ökade hemarbetet under pandemin har pĂ„verkat dem med missbruksproblematik. Antalet samtal under perioden marsâjuni har ökat med 30 procent jĂ€mfört med samma period i fjol och enligt Ingela Eriksson befarar man en ytterligare ökning under hösten.
ââFramför allt har vi hittills sett en ökning av Ă„terfallen. MĂ„nga som har haft problem tidigare har Ă„terfallit i gamla mönster, kanske i brist pĂ„ rutiner och "social kontroll". Det har blivit en svĂ„r situation, för nĂ€r man sitter hemma sĂ„ blir man ensam och bĂ„de alkoholen och online-spel Ă€r nĂ€ra, sĂ€ger Ingela Eriksson.
Ăven pĂ„ företagshĂ€lsan Previa har man mĂ€rkt av en ökning framför allt av Ă„terfall i missbruk under pandemin. Man har ocksĂ„ sett att en större andel av de drogtester som utförs pĂ„ anstĂ€llda pĂ„ företag som anlitar Previa har visat positivt resultat under första halvĂ„ret i Ă„r jĂ€mfört med tidigare Ă„r.
Av 21 000 drogtester som togs under Ärets sex första mÄnader visade 2,39 procent förekomst av alkohol eller droger, vilket kan jÀmföras med samma period 2017 dÄ 1,64 procent av totalt 21 300 tester visade positivt resultat.
ââDet Ă€r en tydlig uppgĂ„ng och det Ă€r saker och ting i den situation som vi befinner oss i som gör att det inte Ă€r helt osannolikt, sĂ€ger Maria Steneskog Nyman som Ă€r talesperson i beteendevetenskapliga frĂ„gor pĂ„ Previa.
KrÀvs mycket
Jobbar man pÄ distans Àr det svÄrare att upptÀcka om det Àr nÄgon som Àr i ett riskbruk, sÀger hon.
ââDet krĂ€vs mycket i ledarrollen för att fĂ„ fatt pĂ„ nĂ„gon som Ă€r pĂ„ vĂ€g Ă„t fel hĂ„ll. Samma sak gĂ€ller kollegors möjlighet att uppfatta signaler, sĂ€ger Maria Steneskog Nyman.
Men hur ska dÄ chefen och kollegorna kunna mÀrka om inte allt stÄr rÀtt till nÀr man inte ses pÄ riktigt utan kanske bara i videomöten eller hörs via telefon?
ââDet Ă€r viktigt att vara uppmĂ€rksam pĂ„ signaler nĂ€r man ses i videomöten och agera pĂ„ det man ser pĂ„ en gĂ„ng, sĂ€ger Ingela Eriksson pĂ„ Alna.
Hon sÀger att om det finns nÄgon oro eller om nÄgon kollega ser nÄgot sÄ Àr det viktigt att chefen tar ett samtal med personen.
ââMan ska ta samtalet sĂ„ fort som möjligt och frĂ„ga hur personen mĂ„r och om den behöver stöttning. Oftast fĂ„r man ju en magkĂ€nsla nĂ€r det Ă€r nĂ„got som inte stĂ€mmer och den kĂ€nslan ska man lita pĂ„. Kanske nĂ„gon som inte kammat sig, ser vĂ€ldigt trött ut eller nĂ„got annat man reagerat pĂ„ under mötet.