Känner du igen tygmönstren från förr?

Många känner igen de färgstarka tygerna från 1960- och 70-talen. Färre vet vilka formgivarna bakom de fantasifulla mönstren är.

Anneli Airikka-Lammi är en framgångsrik textilkonstnär från Finland. Här hennes tyg "Linnea".

Anneli Airikka-Lammi är en framgångsrik textilkonstnär från Finland. Här hennes tyg "Linnea".

Foto: Sara Axtelius

Inredning2017-11-22 16:00

Som barn tillbringade Sara Axtelius somrarna vid familjens sommarstuga i Småland. På lördagarna var det loppmarknad och hon drogs tidigt till prylar, som burkar och brickor, med färger och mönster i 1960- och 70-talsstil. När hon några år senare var på samma loppis som tonåring spanande hon även in kläderna.

Det var först senare i livet som Sara började intressera sig för vem som låg bakom alla de där vackra dekorationerna på burkar, brickor, kläder, lampskärmar och andra prylar hon samlat på sig under årens lopp. När hon väl hade börjat reflektera över skaparna bakom sakerna som fyller hennes hem startade ett gediget detektivarbete.

Ett första naturligt steg i arbetet med att identifiera namnen bakom tygerna blev därför att kontakta Suzanne Engel, som har designat många barnmönster. På 1970-talet ritade hon bland annat ”Bongo Bongo” för textilproducenten Almedahls. Det blev populärt och såldes både som rullgardin och metervara.

– Suzanne skickade hem ett paket med sina tyger till mig som jag fick låna. Det visade sig att jag hade alla här hemma, utan att veta att det var hon som hade gjort dem, säger Sara Axtelius.

Nu är Suzanne Engel en av de 29 formgivare, varav en majoritet är kvinnor, som har hedrats med ett eget kapitel i Saras bok ”Tyger vi minns från 1960- och 70-talen” där över 300 frukt-, barn- och blomtyger finns med.

Trots att det var ont om dokumentation kring tygerna lyckades Sara med hjälp av formgivarna själva, eller släktingar till dem, till slut namnge personerna bakom över 2 000 av de tyger hon har hemma.

– Jämfört med exempelvis formgivare bakom möbler från samma tidsperiod hade de inte lika hög status. Kanske beror det på att tyg sågs som en förbrukningsvara och kanske finns det ett genusperspektiv här också. Varför står det inte att det är de här kvinnorna som har gjort tygerna? De har blivit bortglömda.

Ju tydligare det blev hur knapphändig information som fanns, desto större blev hennes engagemang. Hon kontaktade fotografen Christer Tille och tillsammans dokumenterade de samlingen.

Som en del av sitt stora intresse skapade Sara Facebookgruppen ”Vi som älskar 60- och 70-talstyger”, som i dag har över 9 000 medlemmar. Där köps, byts och säljs det för fullt. Och Saras samling har stigit markant i värde, sedan de första inköpen på somrarna i Småland.

– I dag kan de här tygerna kosta en hel del. Det var en helt annan sak när jag fyndade på loppis som barn, säger Sara Axtelius och skrattar. (TT)

SARA AXTELIUS

Ålder: 38 år.

Bor: Oskarshamn.

Familj: Dottern Clara, 7 år.

Gör: Förskollärare.

Aktuell: Med boken ”Tyger vi minns från 1960- och 70-talen” (Ordalaget Bokförlag, 2017).

Favorittyg: ”Svedala” som Louise Fougstedt Carling har formgivit. ”Jag har det uppsatt som en stor tavla på vardagsrumsväggen hemma. Jag gillar enkelheten i det rena mönstret, och färgkombinationen av grönt, gult och rosa”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!