När Isabella Sköldmark, maken Martin och deras dotter Ella hittade det lilla 1990-talsradhuset för sju år sedan var det, trots få år på nacken, i stort behov av renovering. Det passade denna pyssliga och händiga familj perfekt!
Spola fram sju år och familjen har utökats med sonen Edwin, och hela radhuset har genomgått en totalförvandling.
Planlösningen på övervåningen är omgjord, köket och ett badrum är renoverade från grunden och hela huset är fullt av smarta förvaringslösningar, färgstarka accessoarer och grafiska mönster.
– Vi tänkte inte att vi skulle bo här så länge som vi har gjort nu. Vi föll för att huset kändes litet och ombonat och att det är ett mysigt område, säger Martin, och Isabella fyller i:
– Det som var avgörande var faktiskt att soffan skulle få plats, haha!
Paret hade precis köpt den när de hittade huset så det var bara tvunget att få rum med den. Den färgglada stilen som har blivit familjens signum föddes i samband med flytten.
– Förut hade vi faktiskt en helt annan stil, vi hade till exempel medaljongtapeter. Den här inredningen har växt fram i takt med barnen, vi blev liksom trötta på att städa och plocka hela tiden, säger Isabella.
De tänkte ”om det ändå ska vara färgstarka leksaker överallt kan de lika gärna smälta in”. Hon visar upp alla sina idéer och lösningar i bloggen ”Rusta upp”. Familjen renoverade hela huset under tre intensiva månader, och Ella som då var väldigt liten hjälpte till:
– Ella började inte förskola förrän hon var nästan fyra år. Hon har i princip varit med i varenda steg i processen. Det blev lite jobbigare när hon började prata, för då ville hon ju vara med och bestämma hur det skulle bli.
Trots att radhuset egentligen är ganska litet med sina 85 kvadratmeter känns det betydligt större tack vare Isabellas och Martins genomtänkta inredning. I föräldrarnas sovrum är förvaringen maxad med väggskåp över sängen, i Edwins rum ryms både bollhav, förvaring och lek, och Ellas lilla krypin rymmer två sovplatser, klädförvaring och skrivbord – trots få kvadratmeter. Alla bytte rum med varandra alldeles nyligen, och på så vis blev ett rum ledigt för familjens nya bebis som kommer i april.
– Ella fick flytta in i det nyaste rummet som byggts om från en klädkammare, Edwin fick vårt rum och vi tog Ellas, så att bebisen kan få ett eget i Edwins gamla. Det tog en vecka av jobb och det enda vi väntar på nu är ett bygglov. Då kan vi sätta in fönster i Ellas rum, sedan är allt klart, säger Isabella, och Martin fyller i:
– Två rum har blivit fyra. Men när den nya bebisen kommer, då är det nog faktiskt fullt ...
Isabella Sköldmark berättar att radhuset aldrig var tänkt som en permanent lösning utan bara som ett förstahus eftersom det låg så nära hennes jobb. Men tiden gick, familjen blev kvar och nu är det perfekt anpassat för just dem. Förutom tätskiktsarbetet i badrummet har de byggt allt själva – från köket, nya väggar och en inbyggd trappa till ombyggnationer av våningssängar och andra platsbyggda förvaringslösningar.
– Det enda jag hade velat göra annorlunda om jag hade flyttat in i dag är nog att byta golvet på nedervåningen direkt. Det var nylagt när vi köpte huset och det kändes onödigt att byta ut ett helt nytt golv. Men hade jag valt själv hade jag hellre valt såpade golv. Dessa klickgolv är fina men väldigt bullriga, eftersom de är så hårda, säger Isabella.
Så fort ett rum blivit färdigt fylls det med färgglada ting och textilier och lekfulla prylar.
– Rosa är en favoritfärg, och mönster är det som är genomgående i hela huset. Ett tag köpte jag väldigt mycket kuddar, och Brioleksaker är nog lite av fetisch för mig, säger Isabella.
Stilen är inte för alla, det är hon den första att erkänna.
– Många som kommer hem till oss för första gången säger att de får huvudvärk! De tycker att det är roligt, men de skulle inte vilja bo så här själva. Och det förstår jag verkligen. Men grunden i vårt hem är faktiskt svart och vitt. Skulle vi plocka bort alla färgglada saker skulle det vara ett ganska neutralt hem – tro det eller ej! (TT)