Räcker det inte med att goda människor ger tiggarna pengar?
– Naturligtvis inte. Det är ingen lösning på grundproblemet att de här människorna är diskriminerade och att deras barn under nuvarande förhållanden är förutbestämda att som vuxna tvingas leva ett lika utsatt liv. Det är en fråga för EU, som måste sätta press på länderna i gemenskapen som behandlar romer illa, men också en fråga för regeringen i Sverige som tillåter att fattiga människor tigger på våra gator och torg. Även kommunerna har ett ansvar. På landet kommer problemet närmare än i storstäderna. Det räcker inte med att hänvisa till lokala hjälporganisationer. I så fall skulle tiggarnas situation ha förbättrats vid det här laget.
Tänker du på något särskilt?
– Ja, att det är viktigast att hjälpa barnen. Om de får gå i skolan i Sverige kan deras möjligheter att bryta sig ur sitt öde förbättras radikalt. Vi har just nu en sexårig bulgarisk pojke i Östervåla som vägras undervisning eftersom hans föräldrar vistas i landet på turismvisum som gäller i högst tre månader. Det finns kommuner som handlar annorlunda än Heby.
– Föräldrarna måste lämna landet för att kunna komma tillbaka igen. Jag vet att lagen i Sverige säger att man måste ha ett arbete för att få stanna och kunna skriva sig här. Men för att få något arbete och bidra till välfärden via skatten måste man kunna svenska. Pojkens mor har bara gått ett år i skolan. Att lära sig ett nytt språk tar tid.
3 Men är det Sveriges ansvar att lösa andra länders försummelser?
– Naturligtvis borde EU-kommissionen sätta hårdare press på länder som Rumänien, Bulgarien och Ungern som diskriminerar romerna och utestänger dem från ett värdigt liv. Det är ett närmast oförlåtligt agerande som i grunden skadar hela EU-idén.
– Men det finns åtskilliga ideella svenskar som skulle behöva klarare riktlinjer för att bistå dem. Jag vet att en frikyrka här i Östervåla anställt pappan i en bulgarisk-romsk familj på deltid som vaktmästare. Han har lärt sig svenska på SFI och familjen har fått bostad. Det har ökat deras värdighet. Deras son går i skolan. Men de är ett lyckligt undantag och de andra romerna som vistas i Östervåla tvingas fortsätta tigga utanför Tempo, Konsum och Systembolaget även nu när vintern kommit på allvar.
Vilka förändringar i det svenska regelverket skulle kunna förbättra de romska tiggarnas liv?
– Jag funderar mycket på det och det vet jag att många andra också gör. Formellt finns ingen möjlighet för barnen att gå i skolan. Vi har skolplikt, men bara för dem som kan försörja sig och är folkbokförda här. Men skulle man inte kunna komplettera skolstadgan med rätten till en "skolplats"? Så länge föräldrarna måste lämna landet för att förlänga sin uppehållsrätt måste givetvis barnen följa dem. Men när de är tillbaka igen kan barnen återgå till skolarbetet. Det skulle åtminstone kunna ge dem möjligheter till ett värdigare liv.
Men det kräver förslag och beslut i regering och riksdag?
– Ja, naturligtvis. Det är oerhört upprörande att regeringarna de senaste fem åren inte gjort någonting för att stabilisera de här människornas livssituation. Det är som om Sverige inte har någon styrning. Regeringen gör som många vanliga svenskar när de går in och ut i butiker och varuhus, ser bort och låtsas som det som skämmer oss inte finns.
018-478 13 58