1 Vem är du?
– Jag är 46 år, bor i Knivsta med min fru och dotter. Jag jobbar som officer inom Flygvapnet med utvecklingsarbete och som deltidsbrandman i Knivsta.
2 Hur blev du deltidsbrandman?
– Av en slump såg jag 2007 en annons där de sökte deltidsbrandmän i Knivsta. Kravet var bland annat att man hade lastbilskörkort, var vältränad och lite händig. Jag ringde och fick komma ner till stationen. Efter tre veckors grundutbildning började jag som andre rökdykare, vilket är det första man gör som ny.
3 Du har en veckas beredskap en gång i månaden. Hur fungerar det med familjelivet?
– Hela min familj har lika mycket beredskap som jag i och med att de måste anpassa sig. Jag kan inte vara med på dotterns aktiviteter och ska vi göra något tillsammans så måste det vara inom tre minuter från brandstationen. När jag får ett larm på personsökaren så hör familjen vad det är. Om larmet går klockan 03.47 så vaknar hela familjen.
4 På din facebooksida skriver du om vad du gör som deltidsbrandman. Varför började du skriva?
– Jag tror att många inte riktigt vet hur räddningstjänsten fungerar. Jag ville därför beskriva hur det är att vara deltidsbrandman och de arbetsuppgifter som vi har. Det är många vänner och kolleger som uppskattar inläggen. Jag funderar på att börja blogga om ämnet.
5 Vad har ni i timersättning när ni har beredskap?
–I vårt nuvarande lokala avtal har vi 35 kronor minus skatt. Vi hoppas på ett nytt lokalt avtal i samma nivå i den pågående avtalskonflikten. Under pågående insats har vi mer betalt.
6 Vad är den farligaste arbetsuppgiften?
– Det är rökdykning och arbeten på vägarna. Det har blivit väldigt farligt på våra vägar. I fjol hade vi en kollega i Märsta som omkom efter att han blivit påkörd i samband med en räddningsinsats i närheten av Rosersberg.
7 Vad är det som gör ert arbete på vägarna så farligt?
– Respekten för räddningspersonalen är väldigt liten bland förare. Folk saktar inte ner. Ofta blir vi omkörda på motorvägen när vi är på väg till en olycka. Trafikhetsen har blivit påtagligt värre. Därför tvingas vi numera att helt stänga av från trafiken för att kunna jobba säkert
8 Hur har arbetet som deltidsbrandman påverkat dig?
– Innan jag började hade jag aldrig hållit i en död människa. En vecka hade vi fyra dödsfall. Då frågar man sig själv hur länge man orkar. Värst är barntrauman och tågolyckor. Att åka på en olycka där någon blivit överkörd av tåget är något man helst inte vill göra.
9 Finns det några händelser du särskilt minns?
– Vi fick ett larm om ett barn som slutat andas. Jag hade befälsbilen och åkte direkt från tv-soffan hemma. Jag var först på plats och möttes av en panikslagen pappa som kom emot mig med sitt livlösa barn i famnen. Hon var blå om läpparna men jag kände att hon hade svag puls och andades. Kort därefter kom övriga styrkan och ambulansen. Några dagar senare kom familjen till stationen med en tårta. Det var känslosamt.
10 Så flickan klarade sig?
– Ja, hon hade feberkramper och då kan andningen påverkas. Vi var på plats inom ett par minuter. Det är styrkan med en lokal och effektiv räddningstjänst.