Regeringen har nu gett i uppdrag till Trafikverket att senast den sista augusti i år presentera ett förslag på hur långtidsplanen för prioriteringarna inom infrastrukturen kan se ut. Det handlar om en trafikslagsövergripande plan för perioden år 2018–2029.
Planen ska tas fram utifrån regeringens direktiv och analysera vilka objekt som ska prioriteras. En nyhet i direktiven är att möjligheten att bygga nya bostäder ska prioriteras vid nya infrastruktursatsningar.
– Vi behöver bygga fler bostäder i Sverige och vi vet erfarenhetsmässigt att när man planerar transportinfrastruktur och bostäder samlat så får man väldigt positiva effekter. Därför vill vi att Trafikverket ska väga in det tydligare. De har inte haft det uppdraget tidigare, men det får de nu, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S).
Handelskammaren i Uppsala har tidigare gjort uträkningar som visat att en utbyggnad till fyra spår längs hela sträckan Uppsala–Stockholm skulle kunna generera 100 000 nya bostäder.
Regeringen pekar också på framkomlighet för godstrafik, klimathänsyn och sysselsättning som prioriterade områden vid framtida satsningar på infrastruktur.
I samband med beslutet om det nya direktivet beslutade regeringen också att senast 2029 ska utbyggnaden av höghastighetsspår mellan Lund och Hässleholm inledas. Först ut i höghastighetsutbyggnaden är den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping, där det blir byggstart i år. Att nästa steg tas i Skåne motiverar infrastrukturminister Anna Johansson med den höga belastningen på sträckan Lund–Hässleholm, som orsakar trafiktrassel på södra stambanan och följdproblem i det regionala tågnätet i Skåne.
Höghastighetsprojektet är ifrågasatt av flera partier, men Anna Johansson är övertygad om att även motståndarna ger grönt ljus för utbyggnaden i Skåne.
– Poängen är att sträckan lever på egna meriter, oavsett om man vill gå vidare med höghastighetssatsningen. Den kan försvara sig på egen hand, säger hon.
Den ekonomiska ramen för regeringens infrastruktursatsningar mellan 2018 och 2029 är 622,5 miljarder kronor. Av dessa ska 333,5 miljarder användas till utvecklingssatsningar, 125 miljarder till järnvägsunderhåll och 164 miljarder till vägunderhåll.