Den hemliga norska armén

I skogarna runt Johannesbergs slott i Gottröra utbildades i hemlighet 2 500 norska soldater under andra världskrigets sista år.

Johannesberg slott i Gottröra är idag en konferansanläggning.

Johannesberg slott i Gottröra är idag en konferansanläggning.

Foto: Jens Flyckt

Historia2016-12-15 10:05

Anders Johansson har skrivit boken Den glömda armén, Norge Sverige 1943–1945 som handlar om hur Sverige, mitt under brinnande världskrig och tvärt emot neutralitetsprincipen, lät Norge utbilda tusentals norska soldater på svensk mark.

– På 1990-talet jobbade jag på Dagens Nyheter. Det var i samband med ett reportage som jag först fick höra om polistrupperna. När jag hade gått i pension skrev jag boken, säger Anders Johansson.

Johannesbergs slott, mellan Rimbo och Husby-Långhundra i närheten av Arlanda, är idag en konferensanläggning. Men under andra världskriget hyrdes slottet av den norska staten. Där etablerades det första av ett 20-tal hemliga läger.

Hur började det hela?

– När Harry Söderman, eller Revolver-Harry som han kallades för, var i London 1942 blev han tillfrågad av den norska exilregeringen om det var möjligt att starta upp en norsk polisutbildning i Sverige. Det blev verklighet först sommaren 1943, efter att Söderman uppfattat att här fanns tusentals frustrerade unga norska män som flytt till Sverige efter Tysklands anfall mot Norge 9 april 1940, säger Anders Johansson.

Söderman var bland annat docent i kriminologi på Stockholms högskola, där hans sekreterare var den senare världsberömda barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Trots civil bakgrund började han bakom ryggen på regeringen bygga upp en hemlig armé. En norsk läkare, Carl Semb, hjälpte till och kallade in norrmännen till ett 40-tal ”hälsoläger” som i själva verket var en militär mönstring.

De norska trupperna var tänkta att sättas in i Norge efter krigsslutet och ersätta den av nazisterna infiltrerade poliskåren. Det fanns även läger på svensk mark som utbildade sabotörer som sattes in mot tyskarna i Norge under pågående krig, berättar Anders Johansson.

Men de 15 000 norrmän som utbildades i Sverige var inte tänkta att sättas in i strid, med undantag för 1300 man som deltog i befrielsen av Finnmark sista krigsvintern 1945.

– Men norrmän jag talat med var övertygade om att de skulle få strida mot tyskarna, det hade de fått höra av sina överordnade.

Hur såg verksamheten ut?

– Det var en skiftande verksamhet som bedrevs. ”Polistrupper” var enbart en täckmantel för att dölja den militära verksamheten. Enbart vid Johannesberg utbildades en militär fältpoliskår på över 1 500 man, ett 1 000-tal befäl och mindre specialförband som till exempel telegrafister som hoppade i fallskärm över Finnmark.

Sverige ställde upp med uniformer, vapen, ammunition och annan materiel. Ur Kronans förråd hämtades bland annat 1 000 k-pistar, 750 mausergevär och 750 pistoler. Sista tiden hade de även tillgång till lätt artilleri.

Var tyskarna medvetna om utbildningen av polistrupperna?

– Absolut. Det fanns tyska agenter överallt. Heinrich Himmler protesterade hos Folke Bernadotte mot verksamheten. Men då hade Tysklands krigslycka vänt och de hade ingen möjlighet att göra något åt saken.

Fortfarande lever minnet av norrmännen bland folk i trakten. I skogarna vid Johannesberg finns fortfarande grunder från baracker, skarp ammunition och andra spår som vittnar om norrmännens övningar.

De norska lägren blev även en kulturell fristad för svenskar boende i deras omgivningar.

– Filmer som den svenska filmcensuren förbjöd, som Chaplins Diktatorn, visades i de norska lägren. Norrmännen hade kulturaftnar med filmvisningar som även ortsbefolkning bjöds in till för att se filmer som var förbjudna på biograferna. Det var en omfattande kulturverksamhet i lägren.

1990 reste norska veteraner en minnessten vid Johannesbergs slott.

– Jag har träffat många norska veteraner som låg vid Johannesberg. Många av dem har känt sig bortglömda. Jag tror att min bok har gett dem en viss upprättelse. Dem jag har pratat med säger i alla fall det, säger Anders Johansson.

Söderman och Johansson

Harry Söderman doktorerade med en avhandling om ballistik och grundade Statens kriminaltekniska anstalt som var föregångaren till Statens kriminaltekniska laboratorium.

I Norge högtidlighålls fortfarande minnet av svenska Harry Söderman, Revolver-Harry, för hans insatser i den norska frihetskampen under andra världskriget.

Anders Johansson var medarbetare i Dagens Nyheter 1965–2001 som bland annat utrikeskorrespondent i Afrika. Han kom tidigare i år med boken De glömda blockadbrytarna – Krigsdramatik på svenska västkusten 1939–1945.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!