Vetenskapsradion står på i bakgrunden när Lotti Hydén välkomnar oss in i sitt hem.
– De håller på att prata om nakenråttor. De är tydligen resistenta mot cancer och kan klara sig utan syre i 18 minuter – högst intressant, säger hon och visar oss in i sin etta.
LÄS MER: Fler lägenheter till hemlösa
Här har Lotti Hydén bott sedan mitten av november. Radion får ofta stå på i bakgrunden berättar hon, samtidigt som hon sätter sig ner på en stol i det lilla köket. Förutom Vetenskapsradion är det just nu radioföljetongen "Den gamle och havet" som är favoriten.
– Radio är bra grejer. På TV tycker jag att "Vem vet mest" är ett riktigt bra program. Men ibland när man tittar tycker man att de tävlande är dumma som spån, säger hon och skrattar.
Lotti Hydén är 69 år och beskriver sig själv som en riktigt Uppsalainföding. Hon är född och uppvuxen i närheten av Botaniska trädgården. I tonåren flyttade hon till Rackarberget och började studera diverse enstaka universitetskurser i bland annat genetik, statistik och praktisk filosofi.
– Jag visste inte vad jag ville göra utan jag bara hoppade på det som jag just då tyckte verkade roligt. Jag var en hippie som flummade, säger hon.
Studierna fick ge vika åt studentlivet med allt dess festande, vilket till slut ledde in på en destruktiv bana i livet med missbruk som resulterade i att hon blev hemlös.
– Jag har ju inte sovit under broar under alla år utan även bott inneboende hos kompisar ibland och på härbärgen, men det är klart att det har varit för jävligt. Jag har ett starkt psyke som gjort att jag inte gett upp, säger hon.
När Uppsala kommun kom med erbjudandet om att få hyra en lägenhet via Bostad först var svaret givet.
– Det fanns inte en tvekan, klart att jag sa ja!
Nu har Lotti bott i sin lya i drygt ett halvår. Hon har möblerat med gåvor från vänner. Bland annat en stor byrå där hon lägger alla räkningar som hon betalar så fort pensionen kommit in på kontot.
– Jag trivs jättebra här! Sedan jag flyttade in har jag bara kommit hem senare än klockan 21 vid två tillfällen, och de gångerna har jag inte varit längre bort än hos grannen, säger hon.
Lotti Hydén hoppas att kommunen fortsätter arbetet med Bostad först.
– Det här är ett jättebra projekt som verkligen hjälper. Det går ju inte att sluta knarka om man är hemlös och tvingas sova under en bro. Då vill man inte sova över huvudtaget och behöver knarket för att hålla sig vaken, säger hon.
Flera av Lottis vänner tvingas fortfarande att bo på gatan. Men ingen av dem har uttryckt någon avundsjuka.
– Det är faktiskt väldigt god kamratskap. Polarna säger "är det någon som ska få den här chansen så är det du Lotti!"