Drygt ett år har gått sedan Uppsala kommun inledde ett försöksprojekt med Bostad först – en arbetsmodell för att hjälpa långvarigt hemlösa med missbruksproblematik och psykisk problematik att få en bostad.
LÄS MER: Hon fick ett eget hem efter 40 år på gatan
Utgångspunkten i modellen är att en person först ska erbjudas en permanent bostad, och därefter få diverse stödinsatser för att klara av boendet. Inte tvärtom som normalt sett är fallet.
– Hittills har vi haft fem lägenheter i projektet varav samtliga har varit bebodda. Det har gått väldigt bra, säger Åsa Carlsson, avdelningschef på socialförvaltningen vid Uppsala kommun.
Lägenheterna är ettor som kommunen har fått tillhanda genom ett samarbete med Uppsalahem.
Enligt Åsa Carlsson är det bara en person som har valt att flytta ut från sin lägenhet. Orsaken var enligt henne att personen i fråga inte klarade av att bo ensam, utan valde därför att bo på härbärgen omgiven av andra.
– Men resten av hyresgästerna har blivit kvar, säger hon.
Kraven som ställs på de personer som får en lägenhet via Bostad först är de samma som för andra "vanliga" hyresgäster: Betala hyran i tid och stör inte grannarna.
– Två av personerna har fungerat hur bra som helst och har knappt behövt något stöd från oss. Sedan är det två personer som har haft det lite svårare att anpassa sig, men det har vi också räknat med då det är en stor omställning för dem. De personerna har då fått mer stöd från socialtjänsten. Ingen har misskött sig så pass att de har blivit av med sin lägenhet, säger Åsa Carlsson.
Nu har kommunen bestämt att projektet ska utökas med ytterligare fem lägenheter efter sommaren.
– All den skepsis som fanns kring det här innan är borta då det fungerat så pass bra, så nu jobbar vi på med det här, säger Kjell Haglund (V), ordförande i socialnämnden.
Vad säger du till dem som tycker att det är fel att missbrukare ska få en etta hos Uppsalahem, samtidigt som andra personer tvingas vänta i flera år?
– Folk har alltid åsikter om våra bostadssociala kontrakt men alternativet är att de här människorna får leva på gatan. Det här är det skyddsnät som samhället har att erbjuda och det måste vi leva upp till, sedan får folk tycka vad de vill.
Innan Bostad först drog igång ifjol så sköts projektet upp ett flertal gånger på grund av bland annat ekonomiska skäl. Enligt Kjell Haglund finns det dock ingen risk för att de nya lägenheterna kommer att dra ut på tiden.
– Tanken är att det ska ske så fort som möjligt. Det finns pengar avsatta i vår budget för att erbjuda den här typen av tjänst till just den här målgruppen, och det är ett sätt att få bukt med den hemlöshet vi har.
Men även om fler lägenheter kommer att avsättas till långtidshemlösa så kvarstår frågan hur Uppsalas hemlöshet i stort ska lösas. Enligt den senaste kartläggningen Socialstyrelsen gjorde 2011 var omkring 1700 personer utan bostad i Uppsala, varav 100 befann sig i ett akut läge. Varken då eller nu har kommunen en samlad strategi för hur man ska råda bot på problemet. Något som bland annat har kritiserats av Uppsala stadsmission.
– Jag håller med om att det borde finnas en sådan strategi. Det är många år sedan jag började efterfråga det, men då fick vi inget gehör av alliansen som styrde, säger Kjell Haglund.
Men nu har ni i de rödgröna suttit vid makten sedan 2014, varför har inte ni gjort något?
– Jag tillträdde rätt nyligen som ordförande för socialnämnden, närmare bestämt i mars, så jag har tyvärr inget svar på det. Men den här frågan ska helt klart aktualiseras.
När kan jag höra av mig igen för att höra att ni faktiskt har gjort det?
– Återkom efter sommaren.