När Uppsala ungdomsjour är ute på fältet möter de ett 40-tal unga vuxna ur gruppen ensamkommande som inte har någonstans att bo.
– En del hittar tillfälliga boenden hos kompisar. Andra sover på offentliga toaletter, i tvättstugor, i källare eller tvingas till andra liknande nödlösningar för stunden. Många missbrukar för att självmedicinera sitt dåliga mående, säger Hilde Wiberg som är verksamhetschef för ungdomsjouren.
Gruppen varken ökar eller minskar, enligt Hilde Wiberg. Samtidigt flaggar hon för att det kan finnas ett mörkertal.
– Det är en väldigt rörlig grupp och det kommer många nya ansikten till Uppsala, samtidigt som andra flyttar härifrån. Många väljer den stad där de tror att de har störst möjligheter för tillfället.
Flera nämnder ber nu politikerna i kommunstyrelsen att hitta lösningar. Ett härbärge är ett alternativ som diskuterats, enligt Kjell Haglund (V) som är ordförande i socialnämnden.
– Det här måste lösas. Vi kan inte ha ungdomar som driver omkring på stan hursomhelst. Höstkylan kommer, det börjar brinna i knutarna, säger han.
Om det blir ett härbärge kommer det att behövas personal där, enligt Kjell Haglund. De två kollektivboenden som tidigare funnits för gruppen, en lägenhet på Fyristorg och en villa i Skyttorp, stängdes i somras på grund av missbruk och för att de blev tillhåll även för personer som inte bodde där.
– Det var inga bra miljöer. Ska man ha kollektivboenden måste det vara något med någon slags tillsyn.
Ett eventuellt härbärge skulle bli ett komplement till det fadderhemsprojekt som Uppsala stadsmission driver på uppdrag av Uppsala kommun sedan snart ett år tillbaka. Syftet är att ensamkommande som fyllt 18 ska kunna bo kvar och fortsätta skolan här i Uppsala i stället för att skickas till något av Migrationsverkets asylboenden. Av de drygt 300 ensamkommande som vänt sig till Stadsmissionen har 180 flyttat in hos familjer eller i kollektiva lösningar som vandrarhem. Projektet betalas med statliga pengar. Stadsmissionen söker ständigt fler fadderhem.
– De som får bo i fadderhem klarar sig bättre än de som bor i kollektiv. De har ju en familj som bryr sig, säger Kjell Haglund.
Det är inte alla ensamkommande över 18 som kan få hjälp med boende. Det krävs för det första att personen går i skolan och för det andra att asylprocessen inte är avslutad, det vill säga att personen inte redan fått tre avslag på sin asylansökan. Den som fått tre avslag kan dock fortfarande få hjälp med boende om personen har ansökt om att få stanna enligt den nya gymnasielagen som trädde i kraft 1 juli 2018. Lagen, som blivit mycket omdiskuterad, är tänkt att ge ensamkommande möjlighet till uppehållstillstånd om de tänker studera på gymnasiet. Tillämpningen av lagen har dock lagts på is sedan migrationsdomstolar betecknat den som juridiskt bristfällig. I väntan på att Migrationsöverdomstolen i höst ska fatta beslut huruvida lagen ska gälla har Uppsala kommun beslutat att de berörda personerna ska få gå på gymnasiet. Många av de ensamkommande som nu söker boenden har ansökt om att få stanna enligt gymnasielagen.
– Om Migrationsöverdomstolen säger nej till lagen kommer de att utvisas. Men många går förmodligen under jorden, och då har vi ju ingen koll på dem. Hur många individer som redan i dag befinner sig under radarn i Uppsala har vi ingen susning om, säger Kjell Haglund.
Han säger också att han skäms över att vara politiker.
– Den ovisshet och stress som vi utsätter de här ungdomarna för är omänsklig.