Aleksander Opgenoorth som är enhetschef på boendeenhet på Uppsala kommun är ansvarig för pilotstudien om de hemlösa i Uppsala.
Stadsmissionen har under flera år efterfrågat en kartläggning av de hemlösa i Uppsala och nu har Uppsala kommun slutligen genomfört en för första gången.
Resultaten visar att 858 hushåll är hemlösa. Det är 1 333 personer och av dessa är 289 barn.
Av dessa personer är bara knappt 7 procent akut hemlösa. Majoriteten, 59 procent, har ett så kallat bostadssocialt kontrakt. Det innebär att de har fått ett bistånd med boende i form av en lägenhet av socialtjänsten med biståndsbeslut för ett år i taget. Med detta kommer särskilda villkor för att man ska ha rätt till fortsatt bistånd.
Aleksander Opgenoorth som är enhetschef på boendeenhet på Uppsala kommun är ansvarig för studien påpekar, att gruppen hemlösa som inte har missbruk är svår att kategorisera eftersom den inte är homogen.
– Man kan ha skulder som gjort att man inte kunnat betala hyran. Det kan vara betalningsanmärkningar som gör att man inte får ett nytt kontrakt. Eller så är man arbetslös och får inte ett boende för att hyresvärden ställer krav att man ska ha inkomst från arbete. Ofta det en kombination av flera problem.
Kan du beskriva situationen för de hemlösa barnen?
– De barn som befinner sig i akut hemlöshet bor inte på gatan utan bor antingen på vandrarhem eller i en av socialens jourlägenheter. Men majoriteten av de 289 barnen bor i bostadssociala kontrakt, det vill säga de har ett boende med bistånd som föräldrarna fått hyra i andra hand av socialtjänsten, säger Aleksander Opgenoorth.
Bilden av hemlösa är ofta att man lever på gatan och äter i soppkök, men majoriteten av de som klassas som hemlösa har ett tillfälligt boende.
Vid sidan av de som är akut hemlösa och de som har bostadssociala kontrakt finns ytterligare två grupper som i studien klassas som hemlösa. Den ena består av personer som befinner sig på institutionsvistelse, så som kriminalvårdsanstalt eller stödboende med utskrivningstid inom tre månader. Den andra gruppen är personer med egna kortsiktigt ordnade boendelösningar som sträcker sig max tre månader framåt.
Resultatet visar vidare att 57 procent av hushållen har blivit hemlösa av ekonomiska skäl eller för att de har för kort kötid för att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden. De övriga, 43 procent, har blivit hemlösa av sociala skäl, så som missbruk och/eller psykisk ohälsa.
En hög andel av de hemlösa är också utlandsfödda. Denna grupp har i mycket lägre grad pågående missbruksproblematik eller psykisk ohälsa jämfört med svenskfödda hemlösa.
Bara 7 procent av alla hemlösa är akut hemlösa och sover på gator, i bussar eller som här i en kyrka.
Det enskilt främsta skälet till hemlöshet är psykisk ohälsa.
Kan man säga att psykisk ohälsa ökar risken för hemlöshet?
– Hemlöshet är komplext och ofta är det inte en sak som gör att du blir hemlös. Det kan vara en kombination av missbruk, psykisk ohälsa och exempelvis skuldproblematik. Psykisk ohälsa kanske kom först som sedan ledde till missbruk som gjorde det bli svårare att behålla en bostad.
Ett exempel på strategier som kommunen nu prövar för att minska hemlösheten är "Bostad först". I stället för att behöva gå förbi svåra steg som att bli drogfri kommer nu den egna lägenheten först. Sedan följer arbetet med att blir drogfri och försöka komma ut på arbetsmarknaden.
– När man sjösätter och implementerar "Bostad först" kan man se de olika hemlöshetsgrupperna förändras. Man går från exempelvis akut hemlös till bostadssocialt kontrakt. Sköter man sig sedan blir man stadigvarande med bostad och är inte längre hemlös, säger Aleksander Opgenoorth.