Det finns väldigt få krukväxter hemma hos Thomas och Anneli Sonesson, nästan bara snittblommor. Det är vita rosor, vita gladiolus, vita tulpaner som pryder möbler i mörk ask och blanka ytor i svart och grått.
— Vi reser så mycket så krukväxter är vi ganska sparsamma med. De hinner alltid dö, berättar Anneli.
Det vore missvisande att kalla hemmet för en färgfest, men en formfest är det utan tvekan. Här finns en terrakottakrigare, stora krukor, högryggade Macintoshstolar, en överdimensionerad Foscarinilampa och Jan Ekselius ikoniska Etceterastolar.
De senare kröner det som kallas relaxhöran. Här hamnar Annelie och Thomas under höstfredagarna, i varsin Etceterastol, med lite musik och lite gott vin.
— Vi har försökt hålla hemmet i vitt svart, grått, silver, brunt och beige, säger Thomas. Grundinställningen är att det ska vara minimalistiskt. Vi var överens: vi ska inte ha för mycket grejer. Design och funktion blir viktigt då. Jag har bott i lägenheter som är proppade med allt som går att ha till att känna att det jobbigt med så mycket prylar. Sakerna döljer varandra. Har man lite mindre så ser man plötsligt det man äger. Det får gärna vara stora föremål, de får gärna ta plats men det ska inte vara rörigt.
Styrelseproffset Thomas Sonessons är mannen bakom Gallerix. Han började jobba på företagets enda butik efter militärtjänsten 1979. Senare blev han delägare och VD för företaget fram till 2007 då Gallerix såldes. Numera är han investerare i en rad bolag ("Entreprenörskap är min religion" som han uttrycker det). Bland annat är Thomas delägare i Dragon Gate-projektet. Därav den nästan 100 kg tunga terrakottakrigaren i vardagsrummet.
Anneli har i tio år drivit ett företag som heter Profilix som som specialiserar sig på företagspresenter och profilreklam. Samtidig går hon en distansutbildning som hotelsupervisor. Paret har planer på att leda ett hotell i Las Palmas när de blir lite äldre.
I lägenheten på Svartbäcksgatan i centrala Uppsala har de bott i två år efter många år i en villa i Årsta. Men det blev dags att leva lite mer underhållsfritt, berättar Thomas.
— Barnen flyttade ut och så bodde vi alldeles för stort. Vi ville bo i centrum också och kände oss färdiga med att sköta trädgård, rensa ogräs och skotta snö.
— Så vi sålde allt från förra huset, säger Anneli. Vi hade facebook-auktion varje med våra vänner, så gamla möbler hamnade bland nära och kära. Det enda som vi har kvar från huset är Macintosh-stolarna.
Och paret är sällsynt överens om det mesta i inredningsväg. Förutom kanske färgskalan.
— Jag fick inte lila överallt där jag ville, men det var nog bra, skrattar Thomas.
Att de har många projekt och resor på gång är något som märks i inredningen. Bland annat på den väggkonst som sträcker sig över hemmets båda våningar i linor med klättrande små skulpturer – det är den colombianska konstnären Ancizar Marins ”wall climbers” som Thomas och Anneli hittade i Miami. Och så finns det några få väl valda detaljer från Asien, dit paret ofta åker. Bland annat en klassisk lyckokatt som står i fönstret på ovanvåningens kontor.
— Vi båda åkt till Kina i jobb i 20 år. .Det blir en och annan resa till Chen-Chen där sönerna driver bolag och tillsammans med en man från Thailand, som vi hjälpte efter tsunamin, driver vi strandrestaurang i Kau Lak. Vi tycker att Asien är väldigt spännande.
— Lyckokatten är husdjur, skrattar paret. Rumsrent och underhållsfritt.