– Möblerna, arkitekturen och textilierna känns fortfarande moderna, säger formgivaren Lotta Ahlvar.
År 1919 grundas en skola i tyska Weimar som kom att bli vägledande för modern form. Skolan kombinerade arkitektur, konst, formgivning och hantverk på ett för tiden nytt och unikt sätt. Stilen var grafisk. Cirkeln, fyrkanten och triangeln utgjorde fundamenten, liksom grundfärgerna rött, gult och blått. Möbler och designföremål i nya material som stålrör och odekorerat glas blev något av ett signum.
Form och funktion gick hand i hand för att skapa användbara vardagsföremål. Namnet Bauhaus anspelar på en plats där hantverkare, arkitekter och konstnärer kunde verka tillsammans och där gränserna mellan konst och hantverk skulle suddas ut.
Att låta flera olika konstformer – måleri, snickeri, textil – korsbefrukta varandra var ett innovativt sätt att bedriva undervisning på.
– Verksamma konstnärer och hantverkare var också lärare på skolan. Det var ett nytt sätt att arbeta som har påverkat utbildningsväsendet även i Sverige, säger Lotta Ahlvar.
Anders Beckman och Göta Trädgårdh tog till exempel stort intryck av dessa idéer när man drog igång Beckmans designhögskola 1939.|
Bauhaus grundades av arkitekten Walter Gropius när första världskriget precis hade tagit slut. Ett nytt Europa, med avstamp i industrialismen, växte fram. Det var en dynamisk och normbrytande tid. Konstnärerna, formgivarna och arkitekterna från Bauhaus-rörelsen ville göra upp med det gamla och i stället förena hantverkstraditioner med den moderna industrin och tekniken.
– För att förstå tidsandan tycker jag att SVT-serien "Babylon Berlin" ger en bra bild av hur det var i Tyskland då, säger Lotta Ahlvar.
När hon utbildade sig till designer på Beckmans i början av 1980-talet stod de formmässiga idealen från Bauhaus högt i kurs. Då dominerades inredningen av glas, formgjuten plast och stålrör.
– Jag gillar det grafiska uttrycket och att man strävade efter att skapa vackra vardagsting för gemene man. Sedan är jag extra svag för den textil som Gunta Stölzl skapade. Hon var en av vårt sekels mest originella konstnärer.
Tidigare i år var Love Jönsson ansvarig för en stor utställning om Bauhaus på Rian Designmuseum i Falkenberg, där han också är chef. Utställningen, som kom till tack vare ett samarbete med en privat samlare, hade namnet "Att forma det moderna".
– Skolan genomgår flera förändringar under sin verksamma tid. I mitten av 1920-talet blir samarbetet med industrin tydligare. Eleverna uppmuntras att producera prototyper för serietillverkning snarare än unika konstföremål, berättar han.
En känd möbel som nästan har blivit synonym med Bauhaus är Marcel Breuers stålrörsstol Wassily – uppkallad efter hans kollega på skolan Wassily Kandinsky.
– Kretsen kring Bauhaus tillhörde pionjärerna i att använda förkromat stålrör som material till möbler, säger Love Jönsson.
Han tycker dock att spåren av rörelsen i dag är bredare än så, och snarare handlar om hur vi ser på arkitektur.
– Deras vision var att skapa effektiva, luftiga bostäder med det vi i dag skulle kalla smart förvaring. De ville bryta med 1800-talets tunga, svulstiga möbler och i stället skapa lätta smäckra varianter – till exempel av stålrör – som skulle vara lätta att flytta och hantera, säger han.
I Sverige inspireras funktionalismens arkitekter och formgivare av Bauhaus idéer och utvecklar dem vidare.
– Jag tycker om stilen. Men en del av föremålen kan upplevas som lite kyliga. Det är något med det förkromade och strama som ibland saknar mänsklig värme.
Trots att Bauhausutbildningen var verksam en relativt kort period – nazisterna stängde och förbjöd skolan 1933 – så har den påverkat designhistorien och lagt grunden till det vi i dag kallar modernismen. Orsaken till nazisternas ogillande var att många av lärarna och eleverna var judar och socialister.
– Dessutom verkade man för tydliga internationella anspråk. Det föll inte i god jord hos nazisterna som slog ned på all konst som inte hyllade det tyska.
Men varken nazisterna eller ett världskrig kunde hindra rörelsen från att spridas. Många lärare och elever flydde för att undvika förföljelse. Så ironiskt nog bidrog det snarare till att idéerna spreds över världen.