Den 19 meter höga träflaggstången som byggdes av Marias farfar fick senast ny färg inför dotterns student.
Från stentrappan framför huset i Södra Gottsunda ser man ända till Hågadalens åkrar.
– På sommaren tar jag kvällsteet på trappan varje dag. Här kan man lyssna på koltrasten, lukta på allt som blommar och se solnedgången, säger Maria Österdahl.
Från en granne hörs motorljudet av en trimmer, från en annan av gräsklipparen. Trots naturens närvaro är mycket förändrat sedan Marias uppväxt i huset på 60- och 70-talet.
– Då var här tomt och ensamt och fanns inga gatlampor. Men på sommaren blev det som i Änglagård med människor i vita Amazoner som fick området att leva upp, berättar hon.
Hon bodde i en sommarstugeidyll och minns härliga midsommarfiranden med vagn bakom traktorn och björkris som hämtades i skogen.
– För oss barn blev det tomt när alla åkte hem till stan efter semestern. Min bror och jag blev duktiga på att hitta på egna lekar, som att mata ekorrar och grävlingar.
I början på 90-talet stadsplanerades området. Vägar asfalterades och kommunalt vatten och avlopp drogs in. Förändringen blev jobbig för Marias pappa.
– Han ville inte bo kvar och flyttade till landet utanför Östhammar med kor gåendes in på tomten. Efter det var han aldrig bekväm med att komma hit.
1995 tog Maria och hennes man Lasse över huset. De fick barn och Maria inredde en frisörsalong i det som tidigare varit pappans verkstad i källaren.
– En sida av mig skulle vilja ha kvar det gamla, men barnen har haft det jättebra med många jämnåriga att cykla runt och springa i skogen med, säger Maria.
Under Marias barndom var man sällan i salongen, ett finrum bakom stängda skjutdörrar.
1946 stod den gulputsade villan klar efter bygget som tagit många år från det att tomten köpts på 30-talet. ”En bit åkermark” står det på kvittot, som liksom alla andra från hela byggprojektet finns bevarade.
– Farfar var militär på S1 och gjorde allt med bygget själv. Han var en händig man som kunde sina saker, säger Maria.
Hennes make Lasse är snickare med egen byggfirma. Flytten till villan gjorde husrenovering även till en hobby. Han bekräftar att det är ett gediget bygge.
– Jag tar hellre hand om det här huset än ett nytt. Det har mycket högre kvalitet och mer själ. Allt man gör blir så fint.
Sedan Maria och Lasse flyttade in har det mesta åtgärdats på huset, från att dra in el och kommunalt avlopp till att totalrenovera köket, sätta in golvbelysningar och mura en ny spis runt gjutjärnskassetten i salongen. I stället för fjärrvärme installerades en pelletspanna när den gamla oljeeldade tagits ur.
– Det luktar så hemtrevligt med pelletsen i källaren. Lite som att en farbror sitter där och täljer, säger Maria.
I källarens före detta verkstad har Maria inrett sin frisörsalong.
Hon nyttjar dagligen de natursköna omgivningarna. Redan i 12-årsåldern började hon springa i skogen, ofta tillsammans med sin bror.
– Under tio år var min mamma sjuk. Nu i efterhand har jag förstått att jag sprang för att skingra tankarna, lindra oro och ångest.
Maria älskar långlöpning och har sprungit 13 marathon. Springer gör hon också ofta till de dagliga morgonbaden i Vårdsätraviken. Sedan två år tillbaka badar hon även på vintern.
– När jag går i det kalla vattnet känner jag mig som världens rikaste människa och blir som pånyttfödd, säger hon.
Ryssgubben i den gamla mjölkkrukan påminner om Marias barndomssomrar, då växten fyllde ut midsommarkransarna.
Marias pappa gick bort i våras. Hon gläds över att få ta hand om det hus han alltid månat om.
– Det kräver mycket omsorg och han uppskattade att vi tog över. Nu lever ingen av mina föräldrar längre, men här i huset finns de med mig varje dag.