Också utanför betongbranschen berättas det om en man vid namn Håkan. En av de bättre historierna har ett sent ursprung, trots att denne Evengård nu fyller 75 år.

– Förstår att du syftar på bygget av Quality Hotel, med start 2010 vid Friends Arena i Solna. Jodå, jag borde ha gått i pension men projektet med prefabricerade betongelement var så spännande att jag inte kunde låta bli.

Problemet var att byggbranschen inte gillade att ett norskt konsortium, vid tillfället gestaltat av Evengård, snodde det 25 våningar höga prestigebygget, med spektakulära 300 runda fönster – och det enbart på framsidan. Plötsligt fanns det inga betongelement att köpa. Att ge upp var inget alternativ:

– Jag hittade en lokal i Enköping. Tillsammans med två kompanjoner startade jag ett företag som levererade de betongkonstruktioner som behövdes. När hotellbygget var klart 2013 svajade däremot verksamheten som nu hade elva anställda.

Lösningen kom under en golfrunda.

– Jag fick höra att det behövdes ett stort antal 20 ton tunga betongelement, dessutom med millimeterprecision, till Citybanans järnvägstunnel under vattnet vid Söder Mälarstrand. Blocken fraktades på pråmar från hamnen i Enköping till Stockholms ström. Miljövänligt så det förslog.

Alla historier runt Håkan Evengård, bondpojken från Sparrsätra utanför Enköping, skulle lätt fylla en bok. Av mer eller mindre en tillfällighet blev betongen hans bana, eller råkade bli, vilket tycks vara en gemensam nämnare för allt i Håkans liv.

– Ett svenskt storföretag byggde väldiga skyddsrum i betong till Saddam Hussein i Irak. Jag kom in sent i projektet, men var också med att avsluta ett uppdrag för Husseins libyske kollega Khadaffi, som ville ha 600 lägenheter vid oasen Kufra mitt ute i Sahara.

Också de här båda exemplen är bland Evengårds ”råkade” projekt. Dit hör också det enorma gjuteriarbetet tillhörande ett kraftverk i Ecuador, rakt upp i Anderna.

– Alldeles speciella omständigheter beroende på höjden och den tunna luften. Vi köpte en ismaskin i Norge avsedd för fiskeindustrin. Iskuberna blandades i betongen så att den inte skulle brinna för fort.

I svenska Lofsdalen stötte projektledaren Håkan Evengård på ett annat problem. 1608 meter släplift, Sveriges längsta i mitten av 1970-talet, behövde ett antal betongfundament som skulle hålla upp själva liften.

– Det var så brant att enda sättet att få ner betongen i gjutformarna var via helikopter!

När Evengård med marginal fyllt 50, var det dags att slå av på takten. Han intog vd-platsen på ett nedslitet betongföretag i Kolbäck. Huxflux råkade (!) det bli succé för fabrikens prefabricerade väggelement, som tidigare mött noll intresse på marknaden.

– När jag kom dit gällde det att leva för dagen. Senare behövde vi gå över till fyrskift. Alltså jobb praktiskt taget dygnet runt.

Succén ledde via omvägar till hotellbygget vid Friends Arena – en annan historia med tvära kast, precis som det allsvenska året 2003 med Enköpings SK:

– Jag fanns i styrelsen både före, under och efter allsvenskan och är van att svara på frågan; är det något du vill ha ogjort? Trots att vi åkte ur på direkten gick vi ekonomiskt plus minus noll. Och roligt hade vi. Så svaret är nej. Jag ångrar ingenting.