Resultatet efter sex års uthålligt arbete av en kärntrupp av 14 personer har blivit skriften Hedesunda sockens gårdsnamn och bomärken. Inventeringen som getts ut av Hedesunda hembygdsförening har gjorts av gårdar byggda från 1600-talet fram till omkring år 1940. Inte mindre än 1 084 fastigheter är dokumenterade från Hedesunda sockens 98 byar.
– Det är den mest kompletta inventeringen av gårdar som gjorts i Hedesunda socken, säger Bengt Löf som är mycket nöjd med resultatet.
Det finns en sak som han först som sist måste säga om detta arbete:
– Namnen på gårdarna i Hedesunda är baserade på hörsägen och varierar också över tid. Ett omfattande intervjuarbete har gjorts. Vi har också i stor utsträckning fått veta vad gårdarna användes till och vilka som bodde där. Skattebönder dominerade, vi har inventerat 120 soldattorp. Gårdarna användes mest av hantverkare och tjänstemän som länsman och barnmorskor, säger Bengt Löf som för några år sedan gav ut en bok om hans egen släktgård i Hedesunda.
Sedan många år har han forskat på sin 400-åriga släktgård Per-Nirs i Dalkarlsbo som fortfarande är en bondgård och i dag fungerar som ett fritidsjordbruk.
Varför gör man en sådan här uppteckning?
– Det kanske viktigaste skälet är att vi är på väg att tappa gårdsnamnen hos dagens människor i socknen. Vi har fått gatuskyltar och en drös av koder istället för ett platsnamn och personlig service. All information finns nu i datorer och på Internet. Och det som har överförts muntligt glöms bort mer och mer, säger han och fortsätter:
–Om inte det här arbetet hade gjorts nu hade många muntliga källor försvunnit ur tiden. Bofasta och sommargäster kommer utifrån i större utsträckning än förut. Men genom de äldre i Hedesunda och andra intresserade är det fortfarande möjligt att plocka upp namn som är uppemot 400 år gamla. Och traditionen att ge bostadshus ett namn har fortlevt som en stark vana även på senare tid. Men hur det blir när läsplattorna dominerar vete gudarna.
Trycksaken är gjord så att läsaren lätt skall hitta sin gård och se vilken information som hör till den. För koordinaterna har Hedesunda hembygdsförening använt koordinatsystemet SWEREF 99TM och hämtat dem från Eniros hemsida.
– För att det skulle gå att göra uppteckningen inom rimlig tid har vi begränsat tiden till år 1940. Det som är byggt efteråt har inte tagits med och inte heller sommarstugor annat än när de är byggda på en gammal existerande tomt, säger Bengt Löf.
Till skriftliga källor som använts kan bland annat nämnas kyrkböcker från 1688 – 1934, skatte- och mantalslänger från 1541, militära handlingar och senare tiders dödböcker.