Det går mot höst på Hållnäshalvön. En gul nyans har börjat smyga sig in i allt det gröna och sommargästerna gör sig redo att stänga i stugorna för vintern. För Staffan Söderlund och Marie Sjöström är hösten bara början på ett nytt äventyr. Den lilla husbilen står packad och klar på gården i Hållnäs. Inom några dagar bär det av till Sånfjällets nationalpark utanför Hede i Härjedalen. Där ska de söka nya vandringsleder som ingen ännu upptäckt.
De har specialiserat sig på att skriva böcker om fotvandring. Under åren har det blivit åtta stycken. De flesta från den svenska fjällvärlden.
– Just nu jobbar vi med en serie böcker om de svenska nationalparkerna. De ska bli i tre delar. En del om södra Sverige, en om Mellansverige och en om landets norra nationalparker, berättar Staffan Söderlund.
Under våren tog de fram en guide med 24 turer i samarbete med Tierps kommun. De första 5000 exemplaren gick åt som smör och kommunen har redan tryckt en andra upplaga.
– Fantastiskt gensvar, konstaterar Staffan Söderlund.
De är båda biologer, utbildade vi Uppsala universitet och kallar sig själva för de vandrande biologerna - en sorts folkbildare till fots.
– Vi vill berätta och vägleda andra. Men vi har också en vilja att vara i nuet. När man vandrar så återgår kroppen till att bli sig själv. Man hamnar i ett ursprungligt tillstånd på något vis. Så som våra förfäder måste ha upplevt naturen, de som levde som jägare och samlare på savannen, säger Staffan Söderlund.
På den stundande turen i Sånfjällets nationalpark hoppas de få se björn.
– Nu under hösten äter björnarna upp sig på kråkbär och blåbär inför vintern. Det vill jag fotografera.
Det är så de jobbar. Ordentliga förberedelser hemma i huset i Hållnäs där de spanar in ett område som verkar intressant och har höga naturvärden. Sedan kollar de möjliga vandringsvägar och drar i väg för att testa om det fungerar. Staffan skriver och fotograferar. Marie sköter mycket av dokumentationen i fält och tar koordinaterna med gps:en. Ibland hamnar de helt rätt från början. Ibland fungerar det inte alls.
Men man behöver inte åka långt för att vandra i fin natur. Det finns mycket runt stugknuten. Av de 24 turerna i deras Tierpsguide finns de flesta på Hällnäshalvön där de själva bor - ett litet eldorado med vidsträckt hav och dramatiska kustavsnitt. Rödhäll längst ut på Hållnäshalvöns spets är en pärla. Björns skärgård är också fin. Då måste man ta sig ut med båt. Men det går att boka båtturer, och på Björn är det möjligt att campa.
– Tänk på att ta med cyklarna om du har bil. Det ger en helt annan frihet om du kan cykla runt och upptäcka nya saker på egen hand, säger Staffan Söderlund.
Bredforsens naturreservat tycker Marie Sjöström är värt ett besök.
– Man går på spänger mellan holmarna i forsen och har du tur så får du se en utter, säger hon.
– Där finns också strömstare, flikar Staffan in. Visste du att den smörjer in sina fjädrar med ett fett så att den inte blir våt och dyker sedan ner i strömmen? Där går den fram på botten och letar nattsländelarver.
Vendelsjön: Ett måste för den som är intresserad av fåglar. Men det är värt att åka dit ändå. Vyerna är fina.
– Och det finns en gammal varggrop där man fångade varg förr i tiden, säger Staffan.
Vad är finast på hösten?
– Vi skulle nog säga Rossholm och Rödhäll här på Hållnäshalvön. Mycket höstfåglar passerar i sträck vid den här tiden. Det är mycket hav och stora områden med fina klippor att vandra på.
Men det är svårt att välja ut en speciell plats.
– Alla 24 vandringarna är väldigt fina på sitt vis, säger Marie.
För att få en vandringsbok klar så krävs ett par månaders fältarbete. Staffan och Marie går ofta lederna flera gånger och kartlägger vad som finns att se och uppleva. De för hela tiden anteckningar om växter och djur de träffar på.
– Då kan vi ge tips om att här finns det ripor om du vandrar en speciell årstid. Eller tipsa om ställen där man kan få se blommande orkidéer, eller bara en fin utsikt.
När de började med vandringar för sådär en tjugo år sedan begav de sig till Himalaya och Nya Zeeland. De ledde små vandringsgrupper och hade som mål att bygga upp en liten personlig resebyrå. Efter hand förstod de att företaget måste växa för att utvecklas och det skulle spoliera det personliga mötet med resenärerna och naturen.
– Vi hade troligen tvingats att arbeta administrativt med kontorsjobb och marknadsföring och det har aldrig varit meningen. Vi gillar det småskaliga därför började vi göra vandringsböckerna i stället. Vi har planer på att göra vandringsguider för både Himalaya Nya Zeeland, säger Staffan.
En lite udda vandringsbok de gjort handlar om St Olavsleden, en pilgrimsvandring mellan Sundsvall och Trondheim på 58 mil. Den tar en månad till fots.
– Vi tog 1,5 månader på oss när vi vandrade de 29 etapperna. Leden blir allt mer populär och drar folk också från andra Europeiska länder, säger Staffan.
Vad gör ni på vintern?
– Då tar vi bilen till kusten. Vi har med oss skridskor eller skidor. Om isen ligger mellan öarna så det är underbart.
Mellan passen vid skrivbordet är de alltid ute och promenerar eller tar en tur med cykeln. Det är en halvmil till klipporna. Vägen går genom Hållnäs pittoreska landskap med betande djur och gärdesgårdar i sten. Plötsligt dyker ett stort område med gravar från vikingatid upp - ett utflyktsmål i sig.
Vid stranden väntar båthus i falurött och så Bottenhavet rakt ut där allt förenas i ett oändligt stort blått.